Boränteprognos: Mycket svårbedömt läge

Räntor på alla löptider har stigit i kölvattnet av den geopolitiska turbulensen. Risken är att ett högre oljepris biter sig fast och att ett mer eller mindre stängt Hormuzsund ger högre fraktkostnader och därmed inflation.

Finansmarknadernas aktörer har på kort tid gått från att förvänta sig räntesänkningar till att nu förvänta sig flera styrräntehöjningar bland annat från Riksbanken. Räntor med längre löptider har följt med upp, därav hypoteksinstitutens räntehöjningar.

Läget idag är mycket osäkert och Hormuzsundet är något av en nyckel. Det finns fortfarande förutsättningar för att det öppnas inom kort och att det inte blir så mycket mer av konflikten. I det scenariot faller oljepriset tillbaka och inflationen förblir låg i Sverige. Då lär även räntor falla tillbaka och det är inte uteslutet att en räntesänkning från Riksbanken kan komma på tapeten igen då den underliggande inflationen är mycket låg. 

Men ju längre konflikten varar desto större är risken att det inte bara är priset på olja och gas som stiger. Förblir Hormuzsundet mer eller mindre stängt drar det med sig fraktpriser upp och det i sin tur påverkar indirekt priset på andra varor. I det scenariot stiger inflationen.

Nordea räknar med att ett oljepris på runt 125 dollar per fat under innevarande år ger en inflation runt 3 procent. Blir det fallet är risken stor att Riksbanken inleder räntehöjningarna under hösten. 

Även räntor med lite längre löptider har stigit och riskerar att stiga mer än vad hypoteksinstituten hittills tagit höjd för om ovan scenario blir verklighet.

Ingen vet när och om Hormuzsundet kan öppna och därmed hur stora de ekonomiska konsekvenserna blir. Det blir därmed mycket upp till det enskilda hushållet att avgöra hur stora påfrestningar den egna ekonomin tål.

Med små marginaler och i ett osäkert läge kan det kännas tryggt att binda en del av lånen till en fast ränta. Samtidigt flaggar regeringen redan nu för att den ämnar stötta hushållen med sänkt drivmedelsskatt och elstöd.