Boränteprognos: Riksbanken avvaktar

Den globala konjunkturen mognar allt mer. Både de ekonomiska effekterna och återhämtningen efter pandemin ligger bakom tongivande länder som Kina och USA. Konjunkturen är fortsatt stark, men tillväxttakten blir lägre när jämförelsenivån är högre. I den miljön är det hög tid att fasa ut krispolitiken, vilket redan skett i Kina och nu är på gång i USA.

Mindre stimulanser betyder högre räntor och mindre riskaptit. Amerikanska räntor är ledande för många andra länder och när räntor med längre löptider stiger där ser vi liknande mönster på hemmaplan.

Även svensk ekonomi har lagt konsekvenserna av pandemin bakom sig och är tillbaka på ett normalt resursutnyttjande. För många företag är risken för brist på kompetens större än för svag efterfrågan. Samtidigt har inflationen stigit över Riksbankens mål på 2 procent och det finns en hel del som talar för att den kan komma över 3 procent redan i september. Framför allt är det höga energipriser som driver på inflationen i närtid, även om andra priser också stiger.

Riksbanken är trots stigande inflation mer avvaktande än den amerikanska centralbanken och indikerar inte att den ämnar lätta nämnvärt på gasen. Tvärtom var budskapet från det senaste penningpolitiska mötet mjukare än vad som var väntat. Stödköpen fortsätter som tidigare planerat och det finns ingen räntehöjning under hela prognosperioden fram till tredje kvartalet 2024.

Bostadsräntor med kort löptid lär därmed inte stiga under prognosperioden, medan räntor med längre löptider har bottnat och kryper upp något.

Under en längre tid har räntor med längre löptider legat lägre än de med den kortaste löptiden, vilket gjort det attraktivt att binda lån. Det mönstret fortsätter framöver, men då räntor med längre löptid förväntas stiga blir den räntan man kan binda till högre ju längre ut i prognosperioden vi kommer. Ämnar man binda delar av sina lån är det därmed klokt att inte vänta allt för länge.