Boränteprognos: Riksbanken avvaktar

Geopolitiska risker och tvära kast gör att räntor fortsätter att fluktuera upp och ned. Utvecklingen i Hormuzsundet, och inte minst hur länge konflikten pågår, blir avgörande för hur inflationen utvecklas och därmed risken för styrräntehöjningar.

Centralbanker förväntas inte höja styrräntor på kommande möten. Finansmarknaderna räknar i skrivande stund med knappt tre höjningar om 0,25 procentenheter från den Europeiska centralbanken under innevarande år och knappt två höjningar från Riksbanken i år. 

Inflationen i euroområdet är högre än i Sverige och ECB har större skäl att fundera över eventuella räntehöjningar än Riksbanken. Svensk inflation är låg och ligger en bra bit under inflationsmålet. Riksbanken bedöms därmed inte ha någon brådska med att höja.

Risken är dock att om ECB höjer, men inte Riksbanken, försvagas kronan och då importerar vi mer inflation. Nordea bedömer att ECB kan höja styrräntan en eller möjligen två gånger utan att Riksbanken behöver agera, men inte mer.

Läget är svårbedömt, men Nordeas analys är konflikten än så länge inte får så stora effekter på inflationen att Riksbanken behöver höja styrräntan i år. Ju längre konflikten pågår desto större är dock risken. Någon gång till sommaren bör Hormuzsundet öppna upp, åtminstone delvis, för att inte konsekvenserna ska bli för stora på inflationen.

Det kan tyckas kontraproduktivt att höja räntan när läget är osäkert och konjunkturen riskerar att dämpas, men centralbankerna minns 2022 då inflationen steg kraftigt. De vill inte göra om samma misstag som då genom att vara sena på bollen. Centralbankerna lär därmed ha inflationen i fokus och en eventuellt sämre konjunktur får hanteras i ett senare skede.

Vi ser inte någon dramatik i ränteuppgången. I ett osäkert läge kan det ändå kännas tryggt, åtminstone för hushåll med små marginaler, att binda en del av lånen till en fast ränta.