Riksbankens prognos för KPIF-inflationen är 0,9 procent 2026, det vill säga långt under inflationsmålet på 2 procent. Trots det signalerar Riksbanken inte någon räntesänkning. Det är rimligt då ett viktigt skäl till den låga inflationen är den tillfälligt sänkta matmomsen.
Nordeas prognos är emellertid att inflationen kan bli ännu något lägre. Det går därmed inte helt att utesluta att Riksbanken sänker styrräntan i maj.
Huvudscenariot är dock att Riksbanken ligger still med styrräntan under nästa år. Det som avgör om det blir en eventuell sänkning är sannolikt hur stark återhämtningen i ekonomin och därmed konjunkturen blir i vår.
Nordea är något mer optimistisk om konjunkturläget än Riksbanken både vad gäller innevarande år och under 2026. En bättre konjunktur talar för att Riksbanken inte känner sig nödgade att sänka styrräntan trots en låg inflation.
Räntor med längre löptider har redan stigit en del. Sedan botten i oktober har både den tvååriga- och den femåriga statsobligationsräntan stigit med 0,35 procentenheter.
Sedan botten i somras har den tvååriga statsobligationsräntan stigit 0,48 procentenheter och den femåriga med hela 0,55 procentenheter. Under samma period har hypoteksinstituten endast höjt båda dessa löptider med 0,11 procentenheter. Det talar för att bostadsräntorna kan höjas igen inom kort. Särskilt eftersom prognosen indikerar en fortsatt mindre uppgång av marknadsräntorna.
För hushåll som vill binda sina bolån finns det därmed inte mycket att vänta på. För hushåll som står och väger om de ska vara kvar på en rörlig 3-månadersränta eller byta till en bunden bostadsränta kan det möjligen finnas några punkter att vinna på att binda på två år. På fem år är osäkerheten större och då handlar det snarare om utifall hushållet vill veta vilka räntekostnader de har och därmed är beredda att betala en försäkringspremie för det.
