Boränteprognos: Styrräntan ner till åtminstone 2%

Transmissionsmekanismen fungerar, åtminstone när Riksbanken sänker styrräntan. Transmissionsmekanismen är det ord ekonomer använder för att beskriva hur väl styrränteändringar slår igenom i ekonomin ut till hushåll och företag. För en centralbank är det angeläget att transmissionsmekanismen fungerar såväl när styrräntan höjs som när den sänks.

I den senaste räntehöjningscykeln, det vill säga från en styrränta på noll till 4 procent höjde Nordea den rörliga 3-månadersräntan med 3,6 procentenheter, det vill säga något mindre än Riksbanken. I den senaste sänkningscykeln från 4 procent till nuvarande 3,25 procent har Nordea sänkt med motsvarande 0,75 procentenheter. 

De fyra storbankerna i Sverige har närmare 70 procent av bolånestocken och dem emellan är konkurrensen tuff i nuläget. Ett viktigt skäl till det är att transaktionerna på bolånemarknaden rasade när Riksbanken höjde styrräntan. När mycket få affärer görs, finns det få kunder att konkurrera om. Det tycks inte förändras i närtid och skuldsatta hushåll kan räkna med att hypoteksinstituten sänker bolåneräntorna i samma utsträckning som Riksbanken sänker styrräntan.

Det finns inga inhemska skäl för Riksbanken att inte fortsätta att sänka styrräntan. Ekonomin är svag, arbetsmarknaden försämras och inflationen förväntas ligga under målet under överskådlig tid. Det finns heller inga globala argument att inte sänka då även den Europeiska centralbanken, ECB, signalerar fler räntesänkningar i närtid.   

Nordea räknar med att Riksbanken sänker styrräntan ned till 2 procent. Men risken är att Riksbanken fortsätter ned under 2 procent då inflationen lär vara låg även nästa vår.

Trots det är det fördelaktigt att på pappret binda sina bolån i närtid då räntan på dessa bedöms vara nära botten samtidigt som den rörliga bolåneräntan inte förväntas komma ner till nuvarande nivåer på bundna bolåneräntor.