Har tåget gått för att räntesäkra sig?

Högre räntor att vänta

Enligt Unell har centralbankerna inget annat val än att agera kraftfullt mot inflationen med tanke på deras ansvar att värna prisstabilitet och inflationsmålet. Han förklarar vidare att det var de oproportionerligt stora globala pandemistimulanserna som triggade inflationen och ränteuppgången. En alltmer fragmentiserad globalisering och kriget i Ukraina har lagt till ytterligare lager av komplexitet. Det finns för närvarande inga tydliga tecken på att inflationen i Sverige har börjat vika, med tanke på den breda prisökningen på varor och tjänster.

”Jag förväntar mig inte att inflationen i Sverige ska stanna kvar på tvåsiffriga nivåer. Inom en snar framtid kommer den att svalna av”, säger han. Den verkliga frågan är hur snabbt den kommer att falla och var den kommer att landa, tillägger han. Unell hävdar att inflationsmodellerna som centralbankerna använde 2021-2022 var opålitliga och gav en "falsk känsla av säkerhet".

Nordeas prognos för den svenska och globala ekonomin för 2023 är "ganska dyster", konstaterar Unell. Centralbankerna kommer sannolikt att justera sin penningpolitik för att anpassa sig till den sämre ekonomiska utvecklingen under 2024, men det är bara om inflationen faller till 2%. Om pristrycket kvarstår, trots den svagare makroekonomiska bilden, kommer räntorna fortsätta att stiga alternativt ligga kvar på en högre nivå.

När det gäller räntor ser Unell riskerna som asymmetriska – de pekar mot ”högre” räntor snarare än lägre räntor. Han hävdar att marknadernas anatomi har förändrats i grunden och att lågränteparadigmet är ”dött och begravet”. Även om inflationstakten skulle sjunka till 2 procent betyder det inte en återgång till en räntemiljö på 0 procent.

”Privatpersoner och företag bör inse att den nuvarande inflations- och räntehistorien har mer än ett kapitel, och framtiden är högst oviss”, säger han. "Argument som 'lån med rörlig ränta är alltid bäst' låter ganska ihåliga för mig."

En försäkring mot högre räntor

Ett sätt för företag att gardera sig mot framtida räntehöjningar och samtidigt gynnas av lägre räntor är genom Nordeas företagslån med räntetak. Det kombinerar fördelarna med ett lån med rörlig ränta med säkerheten för ett lån med fast ränta, eftersom räntekostnaden är begränsad till en viss nivå.

Rebecca Sundkvist, senior analytiker på Nordea Markets, arbetar med många företagskunder som tagit lån med rörlig ränta. Historiskt sett har det varit det mest fördelaktiga tillvägagångssättet, men tiderna har förändrats.

”Varje dag pratar vi med kunder som är oroliga eftersom deras rörliga räntekostnader fortsätter att stiga. De undrar om det är för sent att skydda sig mot stigande räntor”, säger hon.

Nordeas företagslån med räntetak är ett bra alternativ. I praktiken fungerar de som ett lån med rörlig ränta, men med ett tak som begränsar räntan på en maximal nivå. Låntagaren betalar en premie för detta skydd, precis som med en försäkring. Ju högre takränta, desto lägre premie.

"Det finns fortfarande ett brett spektrum av risker relaterade till ihållande hög inflation och stigande räntor", konstaterar Sundkvist. "Riksbanken har kommunicerat ett alternativt scenario: Om inflationen blir ihållande kan vi se en styrränta på 4,50 procent 2023. Så det är inte för sent att skydda sig mot stigande räntor."

Emma Svenler, analytiker på Nordea Markets, konstaterar att om du låser fast din ränta idag kan du bara i efterhand se om det var ett bra beslut eller inte. Med ett företagslån med räntetak behöver du inte tänka på det. Du har skydd mot stigande räntor och dina räntekostnader blir lägre om räntorna faller.

"Vi har kunder som valt att skydda sig mot stigande räntor med räntetak i början av 2021. I dag är de tacksamma för att de gjorde det eftersom de redan dragit nytta av taket”, säger Svenler och tillägger:

"Precis som du skulle försäkra ditt hem eller din bil mot skador, tänk på ett räntetak som en försäkring, men mot stigande räntor."