Den svaga kronan ställer till problem för Riksbanken. Om inte Riksbanken höjer styrräntan i takt med den Europeiska centralbanken ECB, är risken stor att kronan försvagas och vi importerar mer inflation.

Möjligen närmar sig ECB en räntetopp då vi nu ser tendenser till att konjunkturen i euroområdet dämpas, men vi är inte där ännu. Samtidigt är svenska hushåll betydligt mer räntekänsliga än europeiska hushåll då vi lånar till korta löptider i mycket större bemärkelse. Penningpolitiken biter därmed mycket hårdare i Sverige och inbromsningen av ekonomin blir mer markant.

Riksbanken har under en längre tid ökat sin balansräkning genom köp av olika sorters räntepapper, de minskar nu i stället. Ett sätt att stödja kronan utan att pressa hushållen är att minska balansräkningen i något snabbare takt. Det bidrar till att räntor med längre löptider stiger, vilket stöttar kronan samtidigt som mycket få hushåll lånar till längre löptider och därmed inte påverkas nämnvärt av denna åtgärd.

Dessvärre räcker det inte att jobba med balansräkningen, utan Riksbanken har för avsikt att även höja styrräntan i september och eventuellt ytterligare någon gång beroende på hur inkommande data spelar ut.

Nordeas syn är att styrräntan toppar på 4,0 procent i september, men att det sedan dröjer en bra bit in på nästa år innan räntorna börjar sänkas. Konjunkturen talar för både en lägre räntetopp och snabbare sänkningar, men den svaga kronan tycks väga tyngre för Riksbanken.

Underliggande marknadsräntor på längre löptider har stigit, vilket talar för att bostadsräntor på längre löptider borde stiga. Det är dock osäkert om det blir så då det är få hushåll som binder och konkurrensen är stor. Det är därmed möjligt att hypoteksinstituten väljer att ta den kostnaden själva, åtminstone i närtid.

Hushåll som lånar till rörlig ränta bör ta höjd för att den går upp med dels de 0,25 procentenheter som Riksbanken höjde med i juni, dels med ytterligare 0,25 procentenheter i september. I övrigt är det ett mycket svår bedömt läge, inte minst på grund av kronan. Det talar möjligen mot att binda på längre löptider, trots att räntan är lägre än den på den kortaste löptiden.

  2023-07-04

 3 mån

dec-23 jun-24 dec-24
Styrräntan 3,75 4,00 4,00 3,50 3,00
Boränta Nordea          
3 mån 5,49 5,90 5,90 5,10 4,90
2 år 4,74 4,75 4,60 4,35 4,00
5 år 4,29 4,30 4,25 4,10 4,00
Ekonomi
Insikter
Annika Winsth, chefekonom Nordea Sverige.

Boränteprognos

Boränteprognos: Attraktiv tvåårsränta

Nästa förändring av styrräntan lär bli en höjning. Nordeas prognos för konjunkturläget talar för att räntehöjningarna inleds i början av 2027. Boräntor med längre löptider stiger gradvis under nästa år.

Läs mer
annika-winsth

Boränteprognos

Boränteprognos: Färdigsänkt

Riksbanken har sänkt klart styrräntan. Nordeas bedömning är att första räntehöjningen kommer i början av 2027. Räntor med längre löptider förväntas stiga under 2026 och 2027.

Läs mer
Sunset in Stockholm

Insikter för företag

Sveriges ekonomiska motståndskraft skapar förutsättningar för nya affärer

Trots det fortsatt osäkra världsläget banar Sveriges robusta ekonomiska grundförutsättningar väg för fler företagsaffärer under andra halvåret 2025. Räntorna väntas förbli låga framöver, enligt Nordeas prognoser, och bankens experter förväntar sig därmed en ökning av antalet affärer.

Läs mer