Under Nordea Open bjuder Nordea in till panelsamtal på plats i Båstad och ett av ämnena är investeringsbedrägerier. Fotbollsreportern Olof Lundh har inte lurats på pengar, men förra året dök hans namn och bild upp i en mängd bluffannonser i sociala medier. När han jobbade på EM i Tyskland började telefonen gå varm.
– Vänner och medier hörde av sig och undrade om jag sett det här, men eftersom jag inte finns på Facebook sedan många år tillbaka hade jag ingen aning. Det var nästan parodiska stories där man påstod att jag satt i husarrest efter något fuffens med Riksbanken.
Hur reagerade du när du hörde om dessa bluffannonser?
– Jag bestämde mig ganska direkt att inte bry mig. Däremot påverkar det en när man hör om folk som blivit lurade på stora pengar, det är sorgligt. Sådant påverkar en mer än att jag används i de här påhitten.
I ett investeringsbedrägeri luras man att investera pengar i något som inte har något värde. Enligt Amalia Krantz, bedrägeriexpert hos Nordea, lovas offret snabba pengar genom att exempelvis investera i kryptovaluta.
– Bedragarna skapar ofta en plattform där personen kan logga in och följa sin investering, men det finns inte något egentligt värde utan bara en fasad som bedragarna kan styra. Genom att visa en uppgång lockas personen att investera ännu mer pengar, säger hon.
Och bedrägerierna är tyvärr lönsamma. Under 2024 beräknas svenskarna ha förlorat 1,7 miljarder kronor, enligt polisens uträkning.
– Det finns ett stort mörkertal, siffran är troligen mycket större. Pengarna är även en ekonomisk motor för den organiserade brottsligheten, säger Krantz.
Uppringd av bedragare i tv
Enligt Krantz handlar de flesta bedrägerier om känslor. Här spelar bedragarna skickligt på drömmar om rikedom:
– Vem har inte drömt om att bli miljonär över dagen eller att vinna på lotto? Genom att måla upp ett scenario att ”många andra” har lyckats genom våra investeringar målar bedragarna upp en bild om att detta är ett enkelt sätt att nå den här rikedomen, säger hon.
I våras deltog Lundh i Uppdrag Granskning, som avslöjade ett stort internationellt bedrägerisyndikat. I programmet registrerar han sig via en bluffannons – och blir direkt uppringd av en svensktalande bedragare.
– Det var lite förvånande, oftast pratar de engelska. Han var oerhört skicklig, drillad, hade ett bra manus och svar på tal. Jag har full förståelse för att de som anmält sig till slut sätter in pengar. De luras av väldigt skickliga ”försäljare”, som tyvärr säljer bedrägerier, säger han.
”Kunskap och höjd medvetenhet”
Hos Nordea arbetar över 3000 personer med att förhindra ekonomisk brottslighet, däribland bedrägerier.
– Vi jobbar ständigt med att förbättra våra åtgärder, utbildar anställda och har starka system för att upptäcka avvikande beteenden. Det är också viktigt med kunskap och en höjd medvetenhet hos våra kunder.
Krantz efterlyser samarbete mellan myndigheter, beslutsfattare och företag verksamma på nätet:
– Bluffannonserna, som ofta finns på sociala medier-plattformarna, gör det enkelt för bedragarna att nå ut. Många är ”clickbait”-utformade så vi ska lockas att läsa vidare. De urholkar även trovärdigheten hos riktiga medier och de som utnyttjas i artiklarna då allt är påhittat.
Trots att det gått nästan ett år syns Lundh då och då fortfarande i bluffannonser på sociala medie.r:
– De kriminella är kriminella, på ett sätt förväntar man sig att de lurar och bedrar. Men det är också skamlöst att sälja annonsplats till något som ganska uppenbart är bedrägeri. Folk anmäler ju men inget händer, säger han.