Beklager...

Denne siden findes ikke på norsk

Bli værende på denne siden | Fortsett til en lignende side på norsk

Sverige i topp på många listor

Ekonomin är i ständig förvandling. Vissa branscher växer medan andra försvinner. Liksom många andra små och öppna ekonomier har Sverige ett stort utbyte med omvärlden, vilket påskyndar strukturomvandlingen. Sveriges roll i de globala värdekedjorna är i ökande utsträckning kunskap, vilket präglar näringslivet.

Nästan halva Sveriges BNP kommer från branscher som klassas som högkvalificerade, vilket är långt över genomsnittet i EU. Vår arbetsmarknad har också en stor andel högkvalificerade jobb, troligen den högsta andelen i EU enligt siffror från Eurostat. En annan enkät från EU:s statistikmyndighet visar att arbetsuppgifterna på svenska arbetsplatser är relativt avancerade.1 

Under de senaste decennierna återfinns Sverige ofta högst upp när EU sammanställer topplistor avseende forskning och utveckling i förhållande till BNP. För att sätta det i perspektiv lägger vi till exempel 30 procent mer på forskning och utveckling än på investeringar i ny energiproduktion. Nyligen presenterade FN en lista på innovativa länder. Av 133 länder placerade sig Sverige på en andra plats. 

1. Se Konjunkturinstitutets Lönebildningsrapport, oktober 2024.

Sverige har troligen Europas mest kvalificerade arbetskraft.

Tjänster – det svenska exportundret

Ett uttryck för kunskapsekonomins expansion är den kraftiga ökningen av utrikeshandeln med tjänster. Under tredje kvartalet 2024 var exporten av tjänster 40 procent högre än innan pandemin. Tjänsternas andel av BNP har vuxit från 7 procent vid millennieskiftet till 18 procent idag. Importen av tjänster har ökat ännu snabbare. Uppgången är hela 47 procent jämfört med innan pandemin. Tjänsteimporten är större än exporten och underskottet har ökat de senaste åren. Därmed har tjänstenettot dämpat utvecklingen av BNP.

Kraftigt ökad utrikeshandel med tjänster

Index 2019=100

Även om nettot är negativt är den tjänsteproduktion som sker i Sverige viktig. Paralleller kan dras med varor. Vi importerar fler bilar än vad som produceras inom våra gränser. Den inhemska produktionen av bilar har ändå betydelse för BNP och arbetsmarknaden. 

Utvecklingen under de senaste åren understryker att globaliseringen tilltar vad gäller utrikeshandeln med tjänster. Däremot tycks den ha stagnerat på varusidan, troligen för att den internationella specialiseringen redan är utvecklad för varor samt på grund av ökade handelshinder.

Uppgången av exporten av tjänster är bred och kunskapsintensiv. Tjänster relaterade till huvudkontor, forskning och utveckling, information och telekommunikation samt programmering är några tongivande branscher. Även tekniska konsulter, finansiella tjänster och datalagring är exempel på växande tjänsteverksamhet. 
 

Utbildad jobbökning

Sverige har klarat omställningen till kunskapsekonomin väl. Sedan 2005 har sysselsättningen ökat med nästan 1 miljon personer. Antalet sysselsatta i förhållande till befolkningen är hög i ett historiskt perspektiv och hög i jämförelse med andra länder. Sysselsättningsökningen har uteslutande skett bland personer med eftergymnasial utbildning, medan sysselsättningen har minskat för personer med gymnasial eller kortare utbildning. 

Konkurrenskraft

Globaliseringen och dess konsekvenser för ekonomierna är påtagliga. Till exempel påverkas BNP-tillväxt, arbetsmarknad, kapitalbildning och därmed ekonomisk politik. Förändringarna sker kontinuerligt i flertalet utvecklade länder, men möjligen har Sverige kommit relativt långt när det gäller omställningen till kvalificerad och kunskapsintensiv verksamhet. En sårbarhet är att till exempel investeringar i forskning och utveckling domineras av ett fåtal stora företag och att en del av utrikeshandeln med tjänster sker inom koncerner. Här och nu framstår dock näringslivet som konkurrenskraftigt, vilket bidrar till att tillväxtutsikterna för den svenska ekonomin är förhållandevis ljusa.

Den här artikeln publicerades initialt i Nordea Economic Outlook: Hushållens återkomst. Publikationsdatum 22 januari 2025. Läs mer från den senaste Nordea Economic Outlook.

Författare

Namn:
Torbjörn Isaksson
Titel:
Chefsanalytiker
Economic Outlook
Ekonomi
Insikter
Efter att ha läst den här artikeln, hur påverkades din uppfattning om Nordea?