Ekonomiskt, politiskt och säkerhetsmässigt står världen i en osäker tid. Men krisen är också en möjlighet för Sverige – tack vare en stark tradition av entreprenörer. – Näringslivet kan bidra med ett lärlingssystem, det är otroligt viktigt att hitta en sådan typ av lösning och man kan vara lärling även i en bank, det är inga dåliga jobb, säger Annika Winsth, chefekonom hos Nordea.
Åren efter pandemin har varit historiskt osäkra. Många kämpar med ekonomin och otrygghet och polarisering präglar samhällsdebatten. Samtidigt ser Annika Winsth fördelar för svensk del – ett exempel är tillgång till riskkapital för entreprenörer jämfört med andra länder i Europa:
– Här i Sverige är vi vana vid att spara i fonder och aktier, vilket också skapar möjligheter för riskkapital. När jag diskuterar med europeiska kollegor finns ett stort intresse för vår ISK-modell och våra framgångsrika entreprenörer, säger hon. Med nyfunnet intresse för nordiska lösningar finns chans att knyta EU närmare Sverige, anser Winsth:
– Vi har en tradition av att åka ner till Bryssel och säga nej, vilket gör att Sverige missar chansen att driva frågor. Näringslivet behöver förstå att EU och Europa är viktigt. Utan EU är vi för små på egen hand.
För att behålla en ledande position gällande företagare och entreprenörskap hoppas Winsth att näringslivet ger fler chansen att jobba sig uppåt:
– En konkret åtgärd är ett lärlingssystem, gärna i utanförskapsområden. Vi behöver få in fler på arbetsmarknaden med en annan bakgrund än den svenska.
Inkubatorn Bling stöttar nybakade entreprenörer – ofta från socioekonomiskt utsatta områden – med kunskap, kapital och nätverk. Trots tuffa tider tycker vd Deqa Abukar att entreprenörskapet står sig starkt i Sverige:
– Sverige ligger ju väldigt långt fram vad gäller basala rättigheter och demokrati för att kunna bidra med innovation och kreativitet. Möjligheterna är enorma här, men vi behöver finjustera saker för att bli ännu bättre, säger hon och fortsätter:
– I Sverige har vi våra interna utmaningar med ökat brottslighet och otrygghet, det vi läser om dagligen. Jag tror att man behöver gå till roten av segregation, utanförskap och brist på egenmakt. Där är entreprenörskap ett verktyg.
Därför efterlyser Abukar djupare relationer mellan politiken, civilsamhälle och näringsliv för att främja entreprenörskap:
– Den som lyckas bygga broar mellan dessa världar kommer bli en nyckelspelare i Sveriges framtid. Får vi ihop de här delarna, då har vi något att vara föregångare i, säger hon.
– En konkret åtgärd är ett lärlingssystem, gärna i utanförskapsområden. Vi behöver få in fler på arbetsmarknaden med en annan bakgrund än den svenska.
Hur lyder ditt recept på att få fler att bli entreprenörer i Sverige?
– Att koppla ihop människor, men också att ge fler chansen. Att fler är med och bygger ”Sverige AB” gynnar också Sverige som land. Vi behöver förstå värdet i att vi är fler och det finns en bred pool att rekrytera ur.
Etiska hackern Wilma Emanuelsson grundade sitt första bolag inom cybersäkerhet som 17-åring. Hon anser att förutsättningarna för entreprenörskap är goda i Sverige, men kan bli ännu bättre:
– Jag är otroligt tacksam för att vi har bra sociala skyddsnät i Sverige, det gav en trygghet när man startade. Samtidigt var jag väldigt ensam som ung entreprenör, kapital var ett ganska stort problem och man visste inte riktigt var man skulle vända sig eller våga göra det.
Därför grundade Emanuelsson en förening i Göteborg, där hon fortfarande är verksam, för att underlätta just detta:
– Vi kopplar ihop unga drivna med näringslivet så att de kan mötas och få ingångar, det blir en portal in i nätverkandet.
Hon upplever att techbranschen behöver minska Stockholmsfixeringen om Sverige även fortsatt ska vara ett framgångsrikt entreprenörsland:
– Vi behöver stärka andra städer. Grymt talangfulla människor här i Göteborg flyttar till Stockholm, detta är inte hållbart i längden. Och alla kan inte flytta, därför tycker jag det behöver finnas fler möjligheter runtom i Sverige för att kunna lyckas med sin affärsidé.