Marknadssyn: Paus i uppgången

Globala aktier föll i mars. Stängningen av Hormuzsundet drev upp oljepriserna kraftigt, vilket ökade oron för inflation och svagare tillväxt. Så länge situationen består kommer dessa farhågor att ligga kvar. När marknaden väl får en hint om en förbättring kan aktier samtidigt vända snabbt uppåt – något vi redan fått smakprov på. I vårt huvudscenario är uppgången på paus men inte avbruten, då vi bedömer att sannolikheten är mycket stor att en lösning nås. Effekten på tillväxt och vinster bör därför vara hanterbar, men utvecklingen beror helt på energipriserna. Vi fortsätter att rekommendera övervikt i aktier.

Risk för global energikris skakar marknaden

Kriget i Iran har utlöst vad som kan vara den största utbudschocken av olja i modern tid. Hormuzsundet — där cirka 20 procent av den globala oljehandeln normalt passerar — har praktiskt taget varit stängd i 30 dagar. Oljepriset har stigit från omkring 60 dollar per fat i januari till en topp på 120 dollar i mars och handlas nu kring 108 dollar, en uppgång på 80 procent. Europeiska gaspriser har stigit med 74 procent sedan konfliktens början.

Detta har skapat betydande osäkerhet på de finansiella marknaderna, då både krigets längd och tidpunkten för en återöppning av Hormuz är oklara. Marknadsreaktionerna har varit kraftiga. Investerare har positionerat sig för ett stagflationsscenario, där högre energipriser leder till svagare tillväxt och högre inflation. Globala aktier har fallit med ungefär 4 procent från toppen medan obligationsräntor stigit kraftigt. Guld har inte fungerat som den väntade krockkudden, medan den amerikanska dollarn stärkts som säker hamn.

Trots att både Federal Reserve och ECB signalerat att de agerar avvaktande har marknaden reagerat betydligt starkare. Inför kriget prisade marknaden in två räntesänkningar i USA, men dessa förväntningar är nu helt borttagna. I Europa prisar marknaden in tre räntehöjningar från ECB för att motverka inflationsrisker.

Basscenariot fortsatt positivt för aktier

Den främsta risken är att energipriserna förblir höga eller stiger ytterligare. Detta kan stegvis driva upp bredare prisnivåer i takt med att företag för över högre kostnader, samtidigt som hushållens köpkraft urholkas. Svagare tillväxt kombinerat med ihållande inflation — som tvingar centralbanker att strama åt trots ett känsligt konjunkturläge — skulle sannolikt leda till ytterligare nedgångar i både aktier och obligationer.

Samtidigt pågår ansträngningar för att öka utbudet och mildra störningarna från Persiska viken, bland annat genom att leda om olja via alternativa pipelines mot Röda havet och genom att släppa olja från strategiska reserver i både OECD- och icke-OECD-länder.

Även om cirka 20 miljoner fat per dag normalt passerar Hormuz uppskattar vi att det faktiska bortfallet är närmare 7–8 miljoner fat. På sikt är detta fortfarande ohållbart, och en återöppning av sundet är avgörande för att återställa balansen på de globala energimarknaderna.

En återöppning av sundet är också vårt huvudscenario. De globala politiska incitamenten att stabilisera energimarknaderna är starka. Ledare, inklusive president Trump, har ett tydligt intresse av att undvika en bredare ekonomisk kris. Färska signaler om möjlig de-eskalering stödjer denna bild, trots fortsatt motstridiga uttalanden. Även vid en lösning innebär skadorna på regional infrastruktur att det kan ta år innan produktionen når nivåerna före kriget, vilket kan hålla oljepriserna något förhöjda.

Enligt OECD minskar en 10-procentig ökning av oljepriset global BNP med 0.1 procentenheter och höjer inflationen med 0.2 procentenheter. De senaste prisrörelserna kommer därför att tynga både tillväxt och inflation. Men om konflikten löses relativt snart bör den makroekonomiska effekten förbli hanterbar.

Farhågor om långvariga räntehöjningar verkar också överdrivna, även om ett ”higher for longer”-scenario i USA är sannolikt. Det kan vara värt att komma ihåg att marknaden också väntade högre inflation och potentiella räntehöjningar efter tulloron i april förra året. Men tullarna visade sig tynga efterfrågan och sysselsättning mer än inflationen, och Fed sänkte faktiskt räntan tre gånger.

I ett scenario med något lägre men fortsatt motståndskraftig tillväxt bör företagens vinster fortsätta att växa i god takt. Det stödjer aktier, och i vårt huvudscenario väntar vi oss en avkastning från globala aktier på 5–15 procent de kommande 12 månaderna. Vi behåller därför vår rekommendation om övervikt i aktier, samtidigt som vi noterar att räntor nu erbjuder attraktiva nivåer efter den senaste uppgången. Marknadsutvecklingen härifrån kommer dock vara starkt beroende av konfliktens längd och eventuella ytterligare skador på energiinfrastruktur.

Vinster och värdering stöttar aktiemarknaden

Globala vinstestimat för 2026 har reviderats kraftigt upp, och analytiker prognostiserar nu cirka 19 procent vinsttillväxt — en mycket hög tillväxttakt ur ett historiskt perspektiv. Upprevideringen drivs främst av IT-sektorn, där förväntningarna stigit i spåren av massiva investeringar i AI-infrastruktur. Vid årets början väntades IT-vinsterna öka med cirka 15 procent och nu ligger förväntningarna nära 50 procent, främst drivet av teknikbolag i USA och Asien.

Viktigt är att vinsttillväxten inte är begränsad till IT-sektorn. Vi väntar fortsatt god tillväxt i ett brett spektrum av sektorer och regioner. Sammantaget ser vi fortsatt bred vinststyrka som en viktig drivkraft för aktiemarknaden.

Även under ett optimistiskt makroscenario framstår nuvarande estimat som något höga och lär revideras ned. Detta bör dock inte i sig stoppa en uppgång — så länge den ekonomiska tillväxten inte påverkas kraftigt av energichocken.

Kombinationen av fallande aktiekurser och stigande vinstförväntningar har lett till en multipelkontraktion, särskilt inom IT. Globala aktier handlas nu till omkring P/E 17, vilket fortfarande är över historiska snitt men tydligt lägre än tidigare. Samtidigt har investerarsentimentet blivit mer försiktigt. Tillsammans med lägre värderingar har det förbättrat avkastningsutsikterna, även om volatiliteten lär bestå.