Nordeas chefekonom: Norden rider ut stormen

Osäkerheten är fortsatt stor och det är klokt att vara ödmjuk, men det är trots allt mycket som talar för att konjunkturen har bottnat och att vi har det värsta bakom oss. Vi matas dagligdags med såväl oroande geopolitiska som ekonomiska nyheter och det är lätt att låta det osäkra nuläget även prägla framtidsutsikterna. Men att tullförhandlingarna är igång talar för att riskviljan bör förbättras framöver.

Redan idag är osäkerheten mindre än dagarna efter ”Liberation day”. I sommar när tullpausen på 90 dagar är över har sannolikt fler avtal kommit på plats. Stämningsläget kan därmed vara mycket annorlunda i höst om ovissheten minskat. Det öppnar för en fortsatt gradvis återhämtning av konjunkturen.

Det tillfälliga handelsavtal som nu har slutits mellan USA och Kina är centralt. Det tycks som att den amerikanska administrationen har varit mer pressad av riskerna med handelskonflikten än den kinesiska ledningen. Undantagen blev allt fler från amerikanskt håll när de negativa konsekvenserna blev allt mer tydliga samtidigt som Kina svarade med motåtgärder. Det talar för att USA har intresse av att handelskonflikten minskar framöver.

Den amerikanska konjunkturen är fortsatt god, men såväl riskerna för hög inflation som vikande orderböcker kan komma att dämpa efterfrågan beroende på hur handelshindren slår igenom.

Liberation day och Trumps tidigare uttalande om att det är ”Main Street” och inte ”Wall Street” som är i fokus fick till sist räntemarknaden att agera. Misstroendet mot den amerikanska ekonomin visade sig i högre räntor samtidigt som dollarn föll. En svagare dollar ligger fortfarande i korten då det dels är ett återkommande mantra från Trump, dels för att marknaden oroar sig för Trumps hantering av statsskulden. Högre räntor sätter press på ekonomin då räntekostnaderna på statsskulden blir alltmer betungande.

Federal Reserve har än så länge intagit en försiktig hållning. Centralbanken har lyft såväl risken för högre inflation på grund av tullarna som risken för en svagare konjunktur. Nordeas bedömning är att Fed inte sänker räntan utan att ett lite mer stabilt läge gör att styrräntan har bottnat.

ECB förväntas däremot sänka styrräntan ytterligare då inflationen är nära målet och efterfrågan är svag. Lägre ränta i euroområdet än i USA brukar ge en starkare dollar, men Trumps agerande och den osäkerhet det för med sig tynger dollarn.

Samtidigt kan räntor med längre löptider stiga framöver i euroområdet. Efterfrågan på kapital är stort då länderna behöver investera i såväl försvar som i ökad konkurrenskraft. Att Tyskland lättat på skuldankaret och ämnar investera stort har bidragit till en viss optimism om konjunkturutsikterna.

De nordiska länderna har bättre förutsättningar än många andra länder att hantera det osäkra nuläget. De är alla små ekonomier som är vana att vara flexibla när omvärlden förändras. Det samtidigt som hushållens sparande i utgångsläget är högt och de offentliga finanser är starka, om än något sämre i Finland som är den ekonomin som står inför störst utmaningar.

Den norska ekonomin överraskar positivt där såväl konsumtion som bostadsbyggandet bidrar. Även dansk ekonomi har gynnsamma förutsättningar då ekonomin växer på bred front med läkemedelsindustrin som spjutspets.

Svensk ekonomi bottnade i höstas och även om tillväxten planar ut något i början av året räknar vi med en fortsatt gradvis återhämtning. Hushållen har efter ett par års tid med i stort stillastående konsumtion ett uppdämt behov samtidigt som styrräntan i stort har halverats och hushållens sparande är historiskt högt. Osäkerheten ligger som en våt filt över konsumentförtroendet, men i takt med att den lättar bör hushållens efterfrågan öka.

Nästa år är dessutom valår där vi räknar med en expansiv politik på totalt 70 miljarder kronor, vilket delvis riktas mot hushållen. Industribolagen, som borde drabbas värst av tullkaoset, har stått emot bra samtidigt som byggnation av infrastruktur och samhällsfastigheter går starkt. Bostadsbyggandet är fortsatt svagt av strukturella skäl, där risken är att fler bolag kommer att slås ut.

Kommunernas ekonomi förbättras nästa år när pensionskostnaderna inte tynger på samma sätt. Trots det räknar vi med riktade stöd till kommunerna i budgeten. Vatten och avlopp är till exempel på områden där i stort alla kommuner har stora investeringsbehov och där det är rimligt att staten tar en del av notan.

Riksbanken har inte stängt dörren för en räntesänkning i juni, trots att inflationen ligger långt över målet. Nordeas bedömning är dock att Riksbanken avvaktar då inflationen är hög i dagsläget och då det finns en osäkerhet om vart inflationen och konjunkturen tar vägen.

I höst när inflationen faller tillbaka lär konjunkturläget vara bättre och då minskar behovet av att sänka styrräntan för att stimulera ekonomin. Förstärkningen av kronans växelkurs under det senaste året är ett viktigt skäl till att vi och Riksbanken räknar med att inflationen faller tillbaka. Sänker Riksbanken styrräntan kan kronan försvagas, vilket inte är önskvärt ur ett inflationsperspektiv.

Den här artikeln publicerades initialt i Nordea Economic Outlook: Rider ut stormen. Publikationsdatum 21 maj 2025. Läs mer från den senaste Nordea Economic Outlook.