Räntetopp först senare i vår

Efter många år med mycket låg ränta har Riksbanken och flera andra centralbanker höjt räntorna mycket kraftigt på kort tid. Det biter och syns allt tydligare i ekonomierna som nu bromsar tvärt.

Det är inte särskilt förvånande då många hushåll och företag är räntekänsliga efter år av lågräntepolitik. Låg ränta i utgångsläget gör att den procentuella uppgången blir historiskt stor och därmed även kostnadsökningen för dem som är skuldsatta.

Plötsligt blir kostnader för att finansiera sina bolån påtagliga och det samtidigt som andra priser också har stigit. I den miljön är det rationellt att konsumera mindre och spara mer. Det indikerar en snabb inbromsning av hushållens efterfråga samt att bostadspriserna ska falla mer.

Sammantaget talar detta för att det inte är lämpligt att höja räntan så mycket mer. Svag efterfrågan lär även dämpa inflationen då det blir allt svårare för företag att skicka vidare kostnadsökningar och höja priser.

Det är därmed långt ifrån säkert att den räntehöjning som Riksbanken signalerar i april blir av. Min bedömning är att svensk ekonomi vid det tillfället är såpass svag att det inte är lämpligt eller behövs.

I närtid lär hypoteksinstituten höja 3-månadersräntan i linje med Riksbankens räntehöjning och möjligen något till i februari. Därefter bör toppen mer eller mindre vara nådd. Efter dagens höjning blir det därmed allt mindre intressant att binda sina bolån.

Tidpunkten för när Riksbanken börjar sänka räntan avgörs av hur mycket den svenska ekonomin bromsar in. Blir februari den sista höjningen är Nordeas bedömning att Riksbanken avvaktar med att sänka räntan till 2024. Blir det ytterligare en räntehöjning i april är risken att ekonomin och inte minst bostadsmarknaden faller så kraftigt att räntan sänks redan i slutet av nästa år. År 2023 blir oavsett ett svagt konjunktur år.