Räntorna stiger: Det här kan svenska företag göra

Världens centralbanker signalerar nu att de är redo att agera för att få ner inflationen som stigit kraftigt på senare tid. För företagen innebär det att det är hög tid att börja tänka på riskhanteringen, säger Nordeas chefsstrateg Henrik Unell.

”Om ett företag har en stor balansräkning och tänker som de gjort de senaste åren – att räntorna bara kan gå ner – då är det dags att tänka om”, säger han.

Nordea erbjuder en lösning där företag får möjligheten att ta del av dagens låga rörliga ränta och samtidigt har ett inbyggt skydd mot risken för framtida räntehöjningar. Detta lån kallas för företagslån med räntetak. Fördelarna med detta alternativ är att räntekostnaden minskar om räntan faller samtidigt som det finns ett tak för hur hög räntekostnaden maximalt kan bli om räntan stiger. Lånet ger en trygghet genom att du som kund kan prognosticera hur stor företagets maximala räntekostnad kan bli över tid, givet dagens osäkra marknadsläge.

Räkna med ”mycket högre räntor än idag”

Inflationen har ”bitit sig fast och det gillar inte centralbankerna”, säger Unell och noterar att prisökningarna i varusektorn har spridit sig till tjänstesektorn och nu även fått lönerna i USA att stiga. Han räknar med att samma sak kommer att hända i Sverige och övriga Europa, med viss eftersläpning eftersom lönebildningen fungerar lite annorlunda här. USA:s Federal Reserve och andra centralbanker svarar nu med att signalera stigande räntor framåt.

”Räntorna kommer att fortsätta stiga till dess att centralbankernas räntehöjningar på ett tydligt sätt ser ut att bita på inflationen”, säger Unell. ”Vi är dock förvånade över att räntor inte är högre än vad de i dagsläget är givet inflationsnivåerna. Världen har historiskt fortfarande mycket låga räntor.”

Marknaden har ställt in sig på att det kommer att ta 15 till 20 månader att få bukt med inflationen, vilket räntekurvan visar. Men Unell tror att det kommer att ta betydligt längre tid. Han kallar den senaste tidens utveckling för ett ”paradigmskifte” inom penningpolitiken.

”Den låga inflation som vi haft sedan finanskrisen försvann på grund av de ekonomiska åtgärder som sjösattes under pandemin, och den lär inte komma tillbaka”, säger Unell. Han pekar ut kriget i Ukraina, arbetet med att fasa ut fossila bränslen och minska energiberoendet samt högre produktionskostnader i Kina som bidragande orsaker.

”Det finns en klar risk att vi får högre räntor än vi har idag”, säger han.

Räntetak: Det bästa av två världar

Ni som företag kan skydda er mot framtida räntehöjningar och samtidigt ta del av dagens historiskt låga räntor. I praktiken fungerar företagslån med räntetak som ett lån med rörlig ränta men med en begränsning på hur hög räntan maximalt tillåts bli. För detta skydd som lånet innehåller betalar man en premie. Man kan se det som en försäkring: ju högre taket är, desto lägre är premien.

Lånet finns tillgängligt på olika löptider och taknivåer, där ni avgör vad som passar er bäst.

Svenska företag har börjat agera och välja lån med räntetak, säger Hanna Lönnqvist som jobbar med ränteriskhantering på Nordea Markets.

”De här lånen har blivit attraktiva eftersom det har blivit betydligt dyrare att binda räntan”, säger hon. ”Man får det bästa av två världar: en låg rörlig ränta och samtidigt ett skydd om räntan går över en viss nivå.”