Regeringen har annonserat reformer för 11,5 miljarder kronor i vårbudgeten i tillägg till de 60 miljarder kronor som annonserades i höstas. Totalt 70 miljarder.
Av de 11,5 miljarderna har regeringen beslutat att lägga största delen, 4,5 miljarder kronor, på ökat rotavdrag. Rotavdraget föreslås öka från 30 procent till 50 procent samtidigt som maxbeloppet sänks från 75 000 kronor till 50 000 kronor. Ökningen till 50 procent förslås gälla från 12 maj till 31 december.
Enligt skatteverket beviljades 1,1 miljoner svenskar rot avdrag på totalt 12,5 miljarder. Det innebär i genomsnitt 11 000 kronor i rotavdrag per person, så en minskning av maxbeloppet från 75 000 kronor till 50 000 kronor drabbar inte speciellt många. Höjningen från 30 procent till 50 procent gynnar fler.
11 000 kronor i rotavdrag innebär att arbetskostnaderna för renoveringar kostat 37 000 kronor, vilket innebär 26 000 kronor efter rot avdrag. Med 50 procent rot avdrag kostar samma arbete endast 18 000 kronor efter rot avdrag, det vill säga 7 000 kronor mindre.
Förhoppningsvis får detta hjulen att snurra för byggsektorn som varit särskilt hårt pressad. För mig blir det lite billigare att renovera vårt kullblåsta plank och kanske till och med renovera badrummet med spruckna kakelplattor.
Förslaget kan sänka kärninflationen (KPIF) med 0,15 procentenheter, eftersom renoveringskostnader för konsumenten sänks. Tanken är dessutom att byggsektorn, som haft det svårt de senaste åren ska få lite fler uppdrag. Jag hoppas att det blir så.
Kombinationen av ett sänkt maxbelopp men ökat procentuellt avdrag innebär en förbättring för den som kommer renovera eller göra en tillbyggnad med arbetskostnader på mindre än 166 667 kronor. Om du har behov att renovera för mer än så hade det varit bättre om du hade gjort det förra året.
Andra reformer i vårbudgeten syftar till att stärka yrkesutbildningar för unga och vuxna. Vi ser även satsningar på att öka skolsäkerheten och motverka ungdomsbrottslighet.
Försvaret hamnar i en egen fil, utanför de vanliga reformerna. Regeringen har räknat med att kunna klara av att budgetera 2,5 procent av BNP till försvaret. Genom att frångå överskottsmålet på 0,3 procent och istället ha ett mål på budgetbalans så frigörs ungefär 25 miljarder kronor per år. Utöver det behöver staten låna cirka 300 miljarder kronor över tio år för att kunna öka försvarsutgifterna till 3,5 procent av BNP, enligt NATO standard.
Vinnare: De som tänker renovera eller bygga till och bygg sektorn och de som vill skola om sig i vuxen ålder.
Förlorare: De som inte kan utnyttja rotavdraget
