Mitt i sorgen när en anhörig avlidit är ofta frågorna kring vad som ska göras, förutom begravning, många. Exempelvis kring allt det praktiska som bouppteckning, arvskifte med mera. Jag möter ofta personer som behöver guidning: Vad är en bouppteckning och när görs den? Vad gäller kring arvskifte och när kan jag få ut mitt arv? Vad spelar testamente för roll?
Detta är den andra texten i en serie om tre artiklar rörande praktiska och juridiska frågor kring vad man ska göra när en anhörig avlidit. Den första texten handlar om bouppteckning, den andra om arvskifte och den tredje om testamente.
Vad är ett arvskifte?
När en bouppteckning är registrerad och ett eventuellt testamente vunnit laga kraft, det vill säga godkänts av samtliga laga arvingar, kan ett arvskifte upprättas. Rent praktiskt innebär det att tillgångar efter den avlidne delas upp mellan varandra, efter det som önskas eller vad som står angivet i ett testamente. Som huvudregel ska dödsboets skulder vara reglerade innan ett arvskifte kan upprättas.
Var den avlidne gift ska det – förutsatt att makarnas egendom utgör giftorättsgods – först göras en bodelning mellan makarna innan själva arvskiftet upprättas. Det är inte ovanligt att denna handling görs samtidigt som arvskiftet, det vill säga man gör en bodelning - och arvskifteshandling.
Ett arvskifte ska vara skriftligt och är ett avtal mellan dödsbodelägarna om hur tillgångarna fördelas. Till skillnad från en bouppteckning registreras inte ett arvskifte. Innehåller ett dödsbo till exempel en fastighet är det med stöd av registrerad bouppteckning samt undertecknat arvskifte i original som dödsbodelägare ansöker om lagfart hos Lantmäteriet.