Sorry...

This page does not exist in your language. You will be taken to a related page.

Stay on this page | Continue

Skatteåterbäring – som en bortglömd hundralapp i fickan

Anders Stenkrona

2024-03-06 09:01

Då är det dags igen, att deklarera. Här är fem saker att ha koll på när du deklarerar.

När jag får min skatteåterbäring känns det ungefär som att hitta en bortglömd hundralapp i fickan. Jag vet att det egentligen är jag som betalat för mycket skatt utan att få avkastning på mina pengar men om jag hade fått de pengarna löpande under året är risken stor att jag hade spenderat de pengarna. Nu har jag sparat dem utan att jag egentligen ägnat någon tanke på det. 

I år lär skatteåterbäringen bli extra stor för många. Anledningen till det är att räntan är högre än den varit sen 2008. Det mesta i deklarationen räknas ut per automatik och brukar vara korrekt registrerat. Om du till exempel investerat i fonder på fondkonto eller på ett ISK så kommer all skatt dras automatiskt. Skatten på ISK är visserligen lite högre i år än tidigare, på grund av högre statslåneränta, men det som står brukar stämma. 

Eftersom det mesta i deklarationen är digitalt och automatiskt kan det vara frestande att snabbt och enkelt godkänna deklarationen. Men ha inte för bråttom med godkännandet. Det kan vara värt tusenlappar att se över om alla uppgifter har optimerats för just ditt hushåll. Och det är fortfarande gott om tid att deklarera.

Sista dag för att godkänna eller lämna in deklarationen är 2 maj.

Här är fem saker och ett antal datum som är bra att ha koll på.

1. Ränteavdrag

Ränteavdraget är 30 procent på maximalt 100 000 kronor och 21 procent på räntebetalningar över 100 000 kronor. Om du till exempel har ett lån på tre miljoner och en ränta på fyra procent så har du betalat 120 000 kronor i ränta under 2023. För det får du ett ränteavdrag på 30 000 kronor för 100 000 kronor i räntekostnader och 4 200 kronor för de resterade 20 000 kronor som du betalat i ränta. Totalt 34 200 kronor. 

Om ni är två som är betalningsansvariga för lånet så kan ni registrera ränteutbetalningarna som 60 000 kronor var. 30 procent på 60 000 kronor blir 20 000 kronor var vilket innebär 40 000 kronor totalt. Det är ett rejält skatteavdrag för hushållet. Men kom ihåg att det är ett skatteavdrag. För att få full effekt av ränteavdraget behöver din skatt vara minst lika stor som räntan du betalat. Om ni är två som delar på ränteavdraget är det viktigt att även ha koll på den skatt ni betalar på var sitt håll, så ränteavdraget inte blir större än skatten ni betalar var för sig.  

2. Rot- och rutavdrag

Ett annat välutnyttjat avdrag är rot- och rutavdrag. Dessa räknas ihop och är maximalt 75 000 kronor per person där det ena avdraget (rot eller rut) är maximalt 50 000 kronor. Eftersom det är ett avdrag behöver din skatt vara minst lika hög som avdragsbeloppet. Även här kan avdragen fördelas mellan dig och din partner, för att anpassa dem till er skattenivå.

Det vanligaste är dock att dessa avdrag redan har skett i praktiken eftersom den som utfört arbete åt er redan minskat på fakturabeloppet ni betalade med motsvarande avdragsbelopp. 

3. Installation av grön teknik

Du kan få skattereduktion för tre installationer av så kallad grön teknik: 
1. Nätanslutet solcellssystem. Skattereduktion ges med 20 procent av kostnaden för arbete och material.
2. System för lagring av egenproducerad elenergi. Skattereduktion ges med 50 procent av kostnaden för arbete och material.
3. Installation av laddningspunkt till elfordon. Skattereduktion ges med 50 procent av kostnaden för arbete och material.

Skattereduktionen är som mest 50 000 kronor per person och år och fungerar som rot- och rutavdragen. Det vill säga att skatteeffekten sker redan när du betalar fakturan. Skillnaden är att avdraget gäller både arbetskraft och material. 

4. Uthyrning av privatbostad

Om du hyr ut din privatbostad ska du beskatta överskottet som uppstår. Överskottet räknas som inkomst av kapital och beskattas med 30 procent. 

Enkelt uttryckt så får du hyra ut för 40 000 kronor skattefritt. Har du ett småhus eller ägarlägenhet får du även dra av på 20 procent av hyresintäkten, som ska motsvara kostnader i samband med uthyrningen.

I praktiken innebär det att du kan hyra ut din privatbostad för 50 000 kronor som mest utan att betala skatt. Om du hyr ut för 50 000 kronor drar du först av Schablonavdraget på 40 000 kronor och sen 20 procent av hyresintäkten vilket innebär ytterligare 10 000 kronor. Då blir avdragen lika stora som hyresintäkten.  

Det blir lätt lite snårigt vad som räknas som ett överskott och hur mycket du får hyra ut din bostad innan det börjar betraktas som hotellverksamhet. 

5. Kvarskatt

Det kan vara så att du fått högre lön än vad du beskattats för under året. Om du till exempel fått en extrainkomst, en värdepappersvinst eller om du får pension från flera källor. 

Enklast är att prata med din arbetsgivare så att rätt skatt dras på en gång. Annars behöver du spara undan pengar så du har tillräckligt till kvarskatten kommande år. Det sparade beloppet är klokt att ha på ett tryggt sparkonto. 

Du ska betala kvarskatten senast tre månader efter du får ditt slutskattebesked. Till exempel, om du får slutskattebesked i april så betalar du din kvarskatt 12 juli 2024. 

För dig som är pensionär finns det en del tips om hur du kan undvika kvarskatt. 

Ha inte för bråttom

För att få skatteåterbäringen så snart som möjligt gäller det att du deklarerar i tid och gärna digitalt. Om du har en okomplicerad ekonomi och om uppgifterna från skatteverket stämmer så är det enkelt.

Men kom ihåg, ha inte för bråttom med att godkänna deklarationen. Det kan vara värt mycket pengar att kolla alla avdrag för just ditt hushåll. 

Och det är fortfarande gott om tid att deklarera – sista dag att lämna in är inte förrän den 2 maj.

Här är datumen att komma ihåg

3 mars 
Digital brevlåda. Sista dagen att skaffa digital brevlåda för att få deklarationen digitalt.

4-8 mars
Deklarationen skickas ut. Du som har en digital brevlåda får din deklaration digital.

4-8 mars
Logga in. Du som har en e-legitimation kan logga in på skatteverket.se och se din deklaration.

19 mars
Nu kan du deklarera. Du som har en e-legitimation kan deklarera.

3 april
För skatteåterbäring i april är det sista dagen att deklaration digitalt. Då utan ändringar eller tillägg.

9-12 april
Pengar betalas ut. Pengar betalas ut för dem som godkänt digitalt utan ändring senast 3 april.

15 mars–15 april
Fysiska deklarationen skickas ut. Du som har e-legitimation kan deklarera, även om du inte har fått din pappersdeklaration ännu.

2 maj
Sista dagen att deklarera. 

4-7 juni
Pengar betalas ut. 
De som inte fått sina skattepengar i april får utbetalningen mellan den 4 och 7 juni.

5-9 augusti
Slutskattebesked. Du som har skatt att betala får ditt slutskattebesked.

6-9 augusti
Skatteåterbäring. Skatteverket betalar ut skatteåterbäring till dig som haft anstånd.

12 september
Sista dagen att betala kvarskatt. 

Anders Stenkrona, privatekonom

Välkommen till min blogg om privatekonomi och allt som hör därtill! Här ger jag min syn på hur din privatekonomi påverkas av det som händer i samhället och ger tips om hur du får en bättre privatekonomi genom livet. 

Tycker du också att våra unga behöver lära sig mer om privatekonomi för att stå bättre rustade när de lämnar skolan? Nordea engagerar sig genom sitt program Ekonomipejl där vi kommer ut i skolorna och delar med oss av vår kunskap i vardagsekonomi.

Du kan läsa mer om det och anmäla ditt intresse på www.nordea.se/ekonomipejl.

Privatekonomi
Blogg