Svensk ekonomi: Bättre än lagom

På väg mot en mild högkonjunktur

Den svenska ekonomin växer på bred front. Den konkurrenskraftiga tillverkningsindustrin ökar sin varuexport samtidigt som tjänsteexporten blir en allt viktigare del av ekonomin. Hushållen började resa på sig redan under 2024 och återhämtningen i konsumtionen har nu kommit en bra bit på vägen. Förutsättningarna är på plats för en fortsatt expansion av den inhemska efterfrågan, i närtid med en extra knuff av den generösa finanspolitiken. Prognosen innebär att sysselsättningen stiger från en redan hög nivå.

Det är viktigt att komma ihåg att BNP:s potentiella och långsiktiga tillväxttakt numera är lägre än innan pandemin. Orsaken är att befolkningsökningen har stannat av. Därmed krävs det idag en lägre BNP-tillväxt än tidigare för att resursutnyttjandet ska stiga. Konjunkturen har normaliserats och givet den BNP-tillväxt som förutses går vi mot en mild högkonjunktur kommande år, läs mer i fördjupningen på sidan 26.

Inflationen stiger framöver och Riksbanken höjer styrräntan. Tillsammans med en mindre expansiv finanspolitik efter valåret 2026 blir den samlade ekonomiska politiken mer neutral. Med ett högre resursutnyttjande är det också svårare att generera tillväxt. Därmed dämpas BNP-tillväxten och under den senare delen av prognosperioden växer den svenska ekonomin i linje med den långsiktiga trenden, dvs. med ca 1,75 procent. 

Den globala och i synnerhet den svenska ekonomin har visat en oväntad motståndskraft under de senaste åren. Likväl kvarstår risker förknippade med en orolig omvärld. Om läget försämras kan det skapa osäkerhet och få även svenska hushåll och företag att tveka med att konsumera, investera och anställa. Det finns även möjlighet till en starkare utveckling, i synnerhet om hushållen använder en större del av sin förbättrade finansiella situation till att öka sin konsumtion.

Hushållen har mycket på fötterna

Hushållen har lättat på plånboken under de senaste två åren men är ännu inte riktigt tillbaka till samma konsumtionsiver som innan pandemin och innan inflations- och räntechocken slog till 2022. 

Konsumtionsgapet är på väg att slutas. Hushållens skulder i förhållande till de disponibla inkomsterna har sjunkit med hela 25 procentenheter på fem år. Det innebär att det har skett en anpassning till högre räntor, vilket sannolikt är den viktigaste orsaken till att hushållens höga sparande har börjat sjunka. Vidare har konsumentförtroendet repat sig och det sker en rejäl förbättring av köpkraften. Hushållen lånar också pengar igen. Kredittillväxten uppgår för närvarande till 15 miljarder kronor per månad, eller ca 4 procent i uppräknad årstakt, vilket är i linje med den långsiktiga och nominella inkomstutvecklingen. Kredittillväxten kan därmed betraktas som normal. 

1 / Sverige: MAKROEKONOMISKA NYCKELTAL

Vår prognos implicerar endast en mindre nedgång i sparkvoten, dvs. hur mycket hushållen sparar av sina löpande inkomster. Den möjlighet till en starkare utveckling som vi ser för hushållen baseras till stor del på att sparandet skulle kunna sjunka mer än vad som antas i denna prognos. I ett mer gynnsamt scenario med ett förbättrat omvärldsläge och högre sysselsättning skulle ett lägre försiktighetssparande frigöra mer utrymme för att öka konsumtionen än mer. 

Bostadsmarknaden har liknande drivkrafter som hushållens konsumtion. Bostadspriserna har dock en lite långsammare återhämtning då bostadsköp är ännu mer beroende av ränteläget, vilket idag är tydligt högre än åren innan och omkring pandemin. Dessutom är utbudet av bostäder stort. Omsättningen på bostadsmarknaden har normaliserats och överutbudet minskar, men det dämpar ändå prisuppgången framför allt i närtid. Vår prognos är att bostadspriserna ökar med 4-5 procent under respektive prognosår.

Lugnare finanspolitik efter valåret 2026

En bidragande orsak till att hushållen inkomster ökar snabbt i år är den ovanligt generösa finanspolitiken valåret 2026. De ofinansierade finanspolitiska åtgärderna motsvarar i år ca 1,5 procent av BNP. Dessutom ger ökade försvarsutgifter en extra skjuts till BNP-tillväxten. De ökar med omkring 0,5 procent av BNP per år. Det ger en fingervisning om effekterna på BNP, även om satsningarna också innebär en ökad import. Budgetunderskottet landar på nästan 2 procent av BNP i år, enligt våra beräkningar.

Vid författandet av denna rapport har valet till riksdagen ännu inte gått av stapeln. Vår bedömning är att finanspolitiken blir betydligt mer återhållsam 2027 och 2028 än vad som är fallet i år, oavsett vilken regering som tillträder. Framför allt vill de flesta partier förhålla sig till det finanspolitiska ramverket och utrymmet för ofinansierade åtgärder är därmed begränsat. Det innebär att budgetunderskottet (exklusive försvarsutgifter) minskar under kommande år. Den offentliga skulden (Maastricht) är därmed hyggligt stabil på ca 35 procent av BNP under prognosperioden.

Breda investeringarna 

Den expansiva finanspolitiken och i synnerhet försvarsatsningarna bidrar till att höja offentlig konsumtion och de fasta investeringarna. Byggföretagen har varit optimistiska om utsikterna under en tid, vilket nu tycks slå igenom i en faktisk förbättring av byggkonjunkturen. Det sker trots att bostadsbyggandet är och sannolikt förblir dämpat på grund av den låga befolkningstillväxten. 

Även i andra sektorer ökar investeringarna. Näringslivets tjänstesektor har tuffat på i god takt efter pandemin, trots högre räntor och inflation. Det bättre stämningsläget i sektorn talar för att investeringsuppgången fortsätter. Även industrin har expanderat, vilket illustrerar bredden i uppgången i den svenska ekonomin.

Motståndskraftig export

Under första halvåret i år minskade exporten av varor till USA med 10 procent jämfört med ett år tidigare (löpande priser). Trots det ökade den totala exporten. Utvecklingen speglar troligen dels att svenska exportörer är flexibla och ökar försäljningen på andra marknader, dels att världshandeln är mer motståndskraftig än väntat. De nya handelsavtal som EU har slutit mer en rad länder och regioner underlättar omställningen till nya marknader. 

Indikatorerna för svensk varuexport är optimistiska för de närmaste kvartalen och vi räknar med att uppgången fortgår. Det överensstämmer också med prognosen för andra länder i denna konjunkturrapport. Därtill räknar vi med att den allt viktigare tjänsteexporten, som numera utgör 18 procent av BNP, fortsätter att ha en god trend framöver.

Bättre men spretig arbetsmarknad

Läget på arbetsmarknaden har förbättrats under det senaste året. Antal sysselsatta har ökat och arbetslösheten har minskat. 

Utvecklingen på arbetsmarknaden är delvis splittrad. Siffrorna enligt Befolkningens arbetsmarknadsstatus (BAS) visar på en bättre utveckling än Arbetskraftsundersökningen (AKU), både vad gäller antal sysselsatta och arbetslösheten. Antalet nyanmälda lediga platser är låga enligt Arbetsförmedlingens statistik medan de är på en betydligt högre nivå enligt SCB:s kvartalsenkät. Företagens anställningsplaner har varit förvånansvärt stabila de senaste åren, trots att sysselsättningstillväxten har varierat. 

Vi tar fasta på att BNP-tillväxten har varit och förväntas vara god, vilket är ett tungt argument för att efterfrågan på arbetskraft fortsätter att öka under prognosperioden. Således bedöms den gradvisa förbättringen fortsätta under de kommande åren. Arbetslösheten faller till 5,0 procent enligt BAS och till 7,5 procent enligt AKU i slutet av 2027 för att sedan plana ut. 

Måttlig inflation normaliseras

Löneökningstakten har successivt växlat ned, från som högst 4,1 procent år 2024 till 3,5 procent i 2026, mätt som årsgenomsnitt. Nästa stora avtalsrörelse avslutas våren 2027. Låg inflation i år talar för lägre avtal medan den bättre arbetsmarknaden drar åt det andra hållet. Vi bedömer att avtalen landar på knappt 3 procent per år. Med en viss löneglidning ger det totala löneökningar på något över 3 procent per år för 2027 och 2028. Det är högre än innan pandemin, då löneökningarna var stabila på 2,5 procent, men kan anses vara i linje med inflationsmålet på 2 procent. 

Det är mycket som händer med inflationen under 2026. Framför allt är det ovanligt många tillfälliga skattesänkningar som sänker inflationen, till exempel på mat, drivmedel och kollektivtrafik. Även bortsett från alla tillfälliga effekter är inflationstrycket måttligt. Det illustreras bland annat av att KPIF exklusive energi och med konstanta skatter har varit i genomsnitt 1,4 procent i årstakt från januari till och med juli i år. 

Inflationen stiger framöver. Dels återställs en del av de tillfälliga skattesänkningarna, dels har kronan försvagats i år. Dessutom finns globala prisimpulser i form av stigande transportkostnader och högre priser på vissa varor, till exempel hemelektronik. Elpriserna ser ut att stiga över vintern. Även det är en global effekt då dyrare gaspriser på kontinenten spiller över till Sverige via högre elräkningar. Det innebär att inflationen enligt KPIF, dvs. Riksbankens favoritmått, stiger men ligger nära målet på 2 procent. Tillsammans med det högre resursutnyttjandet i ekonomin motiverar det att Riksbanken normaliserar penningpolitiken.

Kronan kämpar på

Kronans växelkurs har försvagats i år. Med det måttliga inflationstrycket i Sverige har Riksbanken lämnat styrräntan oförändrad medan den har höjts på andra håll. Förhållandevis låga räntor här hemma har tyngt växelkursen. Dessutom brukar kronan ta stryk när det är turbulens i omvärlden. 

Utsikterna för kronan är osäkra. Växelkursen har bäring på Riksbanken. Om kronan försvagas ytterligare kan det lyfta importpriserna och inflationen för mycket. Det vill Riksbanken undvika och bidrar till tidiga räntehöjningar. Flera fundamentala faktorer talar till fördel för kronkursen framöver. Relativt goda tillväxtutsikter och robusta offentliga finanser är två av dem. Vårt huvudscenario är därför en gradvis appreciering av kronan mot både euron och dollarn.