U-sväng och extrema börsrörelser

En minst sagt händelserik vecka där makrosituationen snabbt blivit kaotisk. En snabb U-sväng från Trump resulterade i den mest intensiva episoden av volatilitet på världens finansmarknader sedan de första dagarna av pandemin, där pausade tullar också ledde till att Wall Street noterade det tredje största rallyt i modern tid.

Några framsteg i förhandlingarna mellan USA och Kina har inte kunnat uppnås och utvecklingen verkar fortsatt gå i fel riktning. Snabbt stigande obligationsräntor när osäkerheten visar tecken på att sprida sig till den amerikanska räntemarknaden. Lägre inflation än väntat, men Fed väljer sannolikt att avvakta.

I förra veckan tillkännagav Trump att det stundar breda ömsesidiga tullar mot så gott som hela omvärlden. Beskedet var värre än väntat och resulterade i skarpa nedgångar på världens börser. Tullarna förväntas få omfattande konsekvenser för den globala handeln och den globala tillväxten och marknaden började resolut prisa in försämrade konjunkturutsikter där de börsnoterade bolagens vinsttillväxt förväntas bromsar in.

Hedgefonder i fokus

Under föregående helg rapporterades det att många hedgefonder börjat sälja av sina tillgångar, detta efter att Trumps handelskrig utplånat biljoner dollar i marknadsvärde. 

Hedgefonder spekulerar ofta med lånat kapital och när värdet på de underliggande tillgångarna rasar blir den som lånat snabbt överbelånad där aktierna man köpt även utgör säkerhet för själva lånet. När överbelåningen slår till finns det ofta bara två alternativ, antingen skjuter man till mer kapital eller så blir man tvungen att sälja. Den mycket skarpa och snabba nedgången har med all sannolikhet fört med sig en hel del forcerat eller påtvingat säljande. 

Utflöden från aktiefonder när privatpersoner säljer

Systematiska fonder har sannolikt spätt på nedgången och ovanpå det försäljningen av olika typer av instrument som ofta handlas med så kallad hävstång. Vad vi vet sedan tidigare är att denna typ av nedgång också drar med sig privatpersoner som snabbt väljer att sälja av sina fondandelar, och rapporter om fondutflöden har duggat tätt. 

Fondförvaltarna har inget alternativ utan måste sälja, och säljandet har skett i en marknad som av allt att döma varit mycket tunn. När börsen börjar svänga tar köparna ofta ett steg tillbaka och när volatiliteten tar fart är det för många synonymt med att risken ökar. Ökad risk leder till att många aktörer helt väljer att kliva ur marknaden och detta leder i sin tur till att börsen börjar svänga ännu mer.

Kaotisk makrosituation

Makrosituationen har snabbt blivit väldigt kaotisk, och inom loppet av 24 timmar efter införandet av de amerikanska importtullarna blev det en mycket överraskande helomvändning och U-sväng från Trump när tullarna sköts på framtiden. 

Resultatet blev den mest intensiva episoden av volatilitet på världens finansmarknader sedan de första dagarna av pandemin. Efter att tullarna skjutits upp med 90 dagar stack de amerikanska börserna iväg och det tredje största rallyt i modern tid noterades. 

Efter det minst sagt anmärkningsvärda rallyt rapporteras det att stora kortpositioner köpts tillbaka, och den utvecklingen har sannolikt utgjort bränsle under börsuppgången. Även här talas det om hög aktivitet från hedgefonder.

När det går ned avvaktar köparna på sidlinjen

När börsnedgången tar fart brukar marknaden bli tunn. Köparna ställer sig på sidlinjen och ingen brukar känna sig manad att försöka fånga den fallande kniven. Att försöka träffa en botten är svårt men vad köparna brukar leta efter vid kraftiga börsfall är tecken på kapitulation. Dagar då allt faller, till och med tillgångar som man på förhand hade kunnat förvänta sig skulle stiga. För köparna är detta tecken på att det råder panik. En sådan dag fick vi se prov på i måndags när Stockholmsbörsen öppnade med att falla nästan 8 procent för att senare under dagen tillfälligt vara på plus, och där till exempel guldpriset anslöt den breda nedgången. 

Guld ses ofta som en säker tillgång i orostider och brukar gynnas när det är panik på börsen. I kristider är guld en av få tillgångar som kan uppvisa negativ korrelation med aktiemarknaden. 

Vad köparna också brukar leta efter är tecken på att börsen slutar falla på dåliga nyheter. En indikation på att ammunitionen på säljsidan håller på att ta slut, och det fick vi också se prov på under både onsdagen och torsdagen. När momentum i nedgången bromsar in tar köparna vid. De som nyss sålde har sålt klart och köparna möter inte mycket motstånd när börsen plötsligt går i motsatt riktning, och den utlösande faktorn denna gång blev när Trump valde att pausa tullarna.

Vem viker ned sig först

När tullarna sattes på paus var Kina undantaget, och istället för att stoppa tullarna mot Kina valde Trump att höja dem ytterligare. I motsats till den positiva andan som uppstod när tullarna mot resten av världen pausades har några framsteg i förhandlingarna mellan USA och Kina inte kunnat uppnås. Tvärtom verkar de fortsatt gå i fel riktning. 

I skrivande stund, och efter den senaste höjningen, är de amerikanska importtullarna för kinesiska varor uppe i 145 procent. Eftersom det varit många höjningar på kort tid krävdes ett förtydligande från Vita Huset kring hur höga tullarna faktiskt är. Under fredagsmorgonen har Kina svarat upp med egna tullhöjningar, men man indikerar också att man tröttnat på det meningslösa spelet.

När tullarna nått nuvarande nivåer blir ytterligare ökning nästan meningslös eftersom nästan all handel sannolikt redan stoppats. Utvecklingen är allvarlig, men man ska också vara medveten om att USA:s handel med Kina faktiskt minskat i betydelse under de senaste tio åren, detta samtidigt som andra länder gått i motsatt riktning och istället ökat sitt beroende av Kina.

Snabbt stigande statsobligationsräntor

Under den inledande fasen av börsnedgången har räntenivåerna i statsobligationsmarknaden fallit tillbaka. Denna del av obligationsmarknaden ses traditionsenligt som ett av de mer säkra investeringsalternativen i tider av oro. Räntenedgången har också gått hand i hand med att marknaden prisat in ett ökat antal räntesänkningar från den amerikanska centralbanken. I onsdags skedde dock en dramatisk förändring och räntenivåerna i marknaden började snabbt stiga. Uppgången kan sannolikt förklaras av flera faktorer, men utvecklingen kan i alla fall inte kopplas till ökad oro för långsiktiga inflationsrisker eftersom realräntan var den drivande komponenten i uppgången.

Långa realräntor i USA vänder upp

En förklaring till utvecklingen kan istället vara ett förändrat sentiment kring att äga amerikanska tillgångar, kopplat till tullhöjningarna och det spända läget mellan USA och Kina. Det har förekommit spekulation om att den amerikanska administrationen vill devalvera dollarn, ett rykte som snabbt kan ha fått investerare att ompröva statusen för såväl amerikanska statsobligationer som den amerikanska dollarn. Ytterligare motvind i form av en snabbt fallande dollar kommer inte mötas med öppna armar av utländska investerare.

Efter den senaste vändan av tullar och tullhöjningar går det inte heller att utesluta att den kinesiska ledningens känslor för USA snabbt svalnat. Även om det är osannolikt kan en situation där kinesiska statliga aktörer valt att inte investera i amerikanska statspapper ha bidragit till utvecklingen. Under tisdagen var det stort fokus på en emission i amerikanska statspapper som mötte svag efterfrågan.

Historiskt så tenderar korrelationerna mellan olika tillgångsslag att öka när det blir dramatik och kraftiga börsnedgångar. Det händer att säljandet även drabbar denna del av marknaden när investerare likviderar tillgångar och säljer det som gått bra för att täcka upp för förluster kopplat till det som gått dåligt. Dessa perioder brukar dock vara tillfälliga.

Var det stigande räntenivåer som pressade Trump

Den överraskande vändningen med snabbt stigande statsobligationsräntor finns också med som en tänkbar förklaring till varför Trump snabbt valde att pausa tullarna. När oron sprider sig till räntemarknaden kan det vara ett tecken på att en allvarligare kris är under uppsegling, och om ryktet stämmer verkar det vara där gränsen går för Trump.

Fed väljer sannolikt att avvakta lite till

Historiskt har Fed ingripit när det börjat blåsa snålt på världens finansmarknader och många av de tidigare kriserna har kunnat avvärjas med hjälp av aggressiv finans- och penningpolitik. I takt med att stormen tilltagit har ropen på Fed ökat. Den här gånger ser dock upplägget i marknaden annorlunda ut än vid tidigare kriser. 

Den alltjämt höga amerikanska inflationen hindrar Fed att snabbt sänka styrräntan, där tullarna - om de införs - förväntas bidra till ett ökat inflationstryck framöver. Ett scenario man vill undvika är stagflation, ett läge där den ekonomiska utvecklingen präglas av låg tillväxt och hög inflation, och för att så långt det är möjligt balansera upp riskerna vill Fed sannolikt avvakta ytterligare innan man eventuellt agerar. Centralbanken kommer behöva ytterligare bevis på att till exempel ekonomin försämras eller att arbetsmarknaden håller på att försvagas innan man sänker styrräntan ytterligare.

I början av veckan när turbulensen var som värst prisade marknaden in fyra sänkningar av styrräntan under 2025. Mot slutet av veckan, och efter viss positiv börsutveckling hade prissättningen ändrats till dryga tre sänkningar. Vid det senaste centralbanksmötet såg Fed-ledamöterna i snitt två kommande sänkningar.

Amerikanska inflationen lägre än väntat

Trots uppgifter om att många valt att försöka förekomma tullarna genom ökad import och högre priser kom den amerikanska inflationen under mars månad in svagare än väntat. 

Det var i estimaten att kärninflationen skulle ha ökat med 0.3 procent jämfört med föregående månad, men utfallet blev bara 0.1 procent. Under månaden förväntades matpriserna ha stigit och energipriserna ha fallit tillbaka, och det bredare inflationsmåttet (CPI) föll med -0.1 procent. Lägre än de 0.1 procent som förväntades. Det var den svagaste utvecklingen på sex månader och det var också första gången sedan maj 2020 som vi fick se en negativ utveckling från föregående månad. 

Inflationen verkar ha fallit på egen hand och den tidigare trenden ned mot inflationsmålet verkar återigen vara aktuell. Att utfallet var svagare än väntat kan vara ett resultat av en svagare ekonomisk utveckling, där osäkerheten gjort att konsumenterna nu hellre sparar än konsumerar. Den större delen av Trumps tullar trädde i kraft under inledningen på april så den effekten kommer synas först framöver. 

De mer kortsiktiga utsikterna kommer styras av tullarna, men i det lite längre perspektivet styrs inflationen av den ekonomiska utvecklingen, och väntat är att tullar och osäkerhet kommer leda till en lägre tillväxt framöver. Där lägre tillväxt betyder lägre inflation.