Vad skulle du göra om du fick tillbaka 30 000 kronor?

Anders Stenkrona

2024-04-09 09:39

Nu är skatteåterbäringen äntligen på väg. Kanske är du lyckligt lottad och får tillbaka på skatten? För mellan april och midsommar kommer en stor del av de svenska hushållen få sin skatteåterbäring. Tidigare år har det handlat om några efterlängtade tusenlappar men i år ser det ut att bli extra mycket.  
 

Enligt vår senaste boendebarometer uppger ungefär 70 procent av hushållen att de äger sin bostad och 86 procent att de har bolån. Det genomsnittliga bolånet i Sverige är på cirka 3 miljoner kronor. Om den genomsnittliga bolåneräntan var 4 procent under 2023 så betalade ett genomsnittligt hushåll cirka 120 000 kronor i ränta. Ränteavdraget blir i det fallet cirka 34 200 kronor.  

Jag tycker att 34 200 kronor är ett ganska ordentligt tillskott i kassan. 

Det jag såg i undersökningen var att de flesta hushåll lärt sig leva på en tajtare budget och på minskad konsumtion. I synnerhet har de dragit ner på mat, kläder och restaurangbesök. Så vad kommer du att göra om du får tillbaka 30 000 kronor? Det jag kunde se var att ungefär hälften planerar att öka sitt sparande, cirka 30 procent vill spendera på semester och lite över en fjärdedel tänker att öka sina matkostnader igen. Frågan jag ställde mig är om årets skatteåterbäring kan riskera att möjliggöra så pass mycket konsumtion att det i sin tur leder till ökad inflation. Kanske kan det ge ett hack i kurvan? Eller tillräckligt för att Riksbanken ska bli orolig och därmed avvakta med den väntade och efterlängtade räntesänkningen? 

Av allt att döma verkar det inte så. Skönt tycker jag och säkert många med mig. För det första är skatteåterbäringen ett engångsbelopp. Det kanske kan i det mest extrema scenariot ge ett hack i inflationskurvan men det borde Riksbanken kunna se igenom. Jag tror att hushållen spenderar återbäringen på semester. Det innebär kanske ett ökat tryck på utlandsresor. Den effekten är lätt att skilja från den underliggande inflationen. Det som oroar Riksbanken är tjänsteinflationen. De vill se att lönerna och priset på tjänster inte ökar. Om det köps sällanköpsvaror för pengarna, som kläder, utemöbler eller liknande så blir det sannolikt inte mer än de befintliga lagren kan hantera. Om det köps mat så ser vi sannolikt inte mer dramatisk ökning av konsumtionen än att mataffärerna klarar av utan att höja priserna.  

De makroekonomer jag pratat med tror helt enkelt att företagen kan hantera en kortvarigt höjd efterfrågan utan att behöva höja priserna eller löner för att hantera det höjda trycket under en begränsad tid. Då borde det alltså vara fritt fram att konsumera skatteåterbäringen? Ja, för din konsumtionsökning kommer troligtvis inte att påverka inflationen. Vi får väl alla hoppas på det och njuta av att kunna unna oss någonting utöver det nödvändiga för första gången på länge. Själv kommer jag nog att boka den där resan, kanske spara lite och passa på att unna mig någon extra god mat. 

 

Anders Stenkrona, privatekonom

Välkommen till min blogg om privatekonomi och allt som hör därtill! Här ger jag min syn på hur din privatekonomi påverkas av det som händer i samhället och ger tips om hur du får en bättre privatekonomi genom livet. 

Tycker du också att våra unga behöver lära sig mer om privatekonomi för att stå bättre rustade när de lämnar skolan? Nordea engagerar sig genom sitt program Ekonomipejl där vi kommer ut i skolorna och delar med oss av vår kunskap i vardagsekonomi.

Du kan läsa mer om det och anmäla ditt intresse på www.nordea.se/ekonomipejl.

Privatekonomi
Blogg