Var går gränsen för vad ditt hushåll klarar av?

I höstens Boendebarometer uppger sex av tio (60 procent) att de skulle klara av en ökad månadskostnad på mer än 6 000 kronor. För sex månader sedan var det bara fyra av tio (40 procent) som sa sig klara av ökade hushållskostnader på 6 000 kronor per månad.

Att fler bostadsägare nu klarar av ökade kostnader tycker jag är ett märkligt resultat, speciellt under en tid då inflationen inneburit höjda priser på bred front i samhället. Dessutom har styrräntan, till följd av inflationen höjts de senaste sex månaderna från tre procent till fyra procent. För bara två år sen var styrräntan noll procent. 

Så, hur är det möjligt att fler klarar av högre kostnader idag jämfört med sex månader sen? Vad har hänt?

För det första kunde jag se i tidigare undersökningar att hushållen prioriterade om i sin konsumtion. Fokus på nödvändiga kostnader och mindre på bekvämligheter som kan prioriteras bort utan att få allvarliga konsekvenser för hushållens livsstil. Det tycker jag är ett sunt ekonomiskt beteende när priserna går upp. 

Utöver det ser jag tecken på att hushållen minskar sitt sparande. Det är begripligt att i det här ekonomiska läget prioritera ekonomin här och nu på bekostnad av framtiden. Men att minska din eller dina barns sparande tycker jag är en kortsiktig strategi.

Det allvarligaste jag nu ser är att hushållen konsumerar besparingar som byggts upp, bland annat under pandemin. De marginaler och buffertar som byggts upp, konsumeras och det är bara en tidsfråga tills de tar slut, eftersom sparandet minskat. 

En annan sak som fördröjt effekten av räntehöjningarna är att många hushåll haft bundna bostadsräntor. Bindningstiderna har i stor utsträckning löpt ut under hösten och nu är många hushåll känsligare för räntehöjningar än de tidigare varit. 

Tre saker som gör hushållen fattigare:

1. Inflation
2. Räntehöjningar
3. Bundna räntor löper ut

Mina bästa tips för att hantera dina kostnadsökningar:

1. Gör en hushållsbudget
2. Leta rätt på de dyraste utgifterna och minska där
3. Månadsspara tio procent av lönen
4. Sätt upp en buffert på ett separat konto för oförutsedda händelser

Inflationen och räntehöjningarna har gjort hushållen fattigare och mer sårbara. Det innebär att räntehöjningarna nu borde ta effekt på allvar. 

Även om sex av tio (60 procent) hushåll tycks ha anpassat sig till högre kostnader och står redo för ytterligare kostnadshöjningar så har vi en grupp i samhället som har det extra tufft just nu; hushåll med inkomster under 30 000 kronor i månaden. 

Denna grupp utgör ungefär tio procent av hushållen och det är sannolikt hushåll med endast en inkomsttagare i den här kategorin. Bland dessa säger sju av tio (70 procent) att de inte skulle klara av 6 000 kronor i ökade månadskostnader. I denna grupp uppger även en av fem (20 procent) att de är oroliga att de inte kommer kunna bo kvar i sin bostad om kostnaderna fortsätter att öka. 

Frågan är var gränsen går innan hushållen får slut på sina besparingar eller arbetsgivarna behöver friställa personal på grund av minskad efterfrågan och det som nu är en obekväm ekonomisk situation för många övergår till ekonomisk kris på bredare front.  

Läs mer om vad bostadsägare tror om sin framtida ekonomi och ta del av hela undersökningen.