Vinden har vänt – men det känns inte i plånboken än

Anders Stenkrona

2024-03-26 14:08

I vår aktuella boendebarometer kan jag se att bostadsägare är mer hoppfulla och har en ljusare framtidstro. Nu tror över hälften av svenskarna på sjunkande räntor och 41 procent att priset på deras bostad kommer att stiga under 2024. I oktober 2023 var det tvärtom, då trodde 9 procent på sjunkande räntor och endast 19 procent att deras bostad skulle öka i värde.

Det jag nu ser nu är alltså att optimismen på bostadsmarknaden har vänt men att det fortfarande är tufft i plånboken hos flera hushåll. I fjol under hösten såg det ut som att många hushåll hade anpassat sig till det svåra ekonomiska läget. Majoriteten rapporterade då att de skulle klara en ökad månadskostnad på över 6 000 kronor. I år är det färre som uppger att de skulle klara det. Att färre hushåll klarar av en ökad månadskostnad på 6 000 kronor kan bero på att fler bolånetagare under hösten fortfarande hade bundna bolån på låga nivåer. 

Det kan vara frustrerande att förvänta sig en ekonomisk förbättring men behöva vänta ytterligare lite till innan ekonomin ljusnar i reala termer. Vi ser ljuset i tunneln och hör löftet om lägre inflation och sänkta räntor men realiteten för många är att det ännu inte har lättat, utan i själva verket blivit snävare ekonomiska marginaler bland hushållen. Speciellt bland låg- och medelinkomsttagare.

Som bostadsägare förstår jag oron för ökade kostnader. Hemma hos mig utvärderar vi regelbundet vilka utgifter vi kan ta bort eller justera så vi kan fortsätta spara och bibehålla buffertar som skyddar oss vid ekonomiska överraskningar. 

Med en majoritet som tror på sjunkande räntor är det inte så konstigt att närmare hälften tänker välja rörlig ränta till bostadslånet och bara 14 procent tänker binda räntan. Om räntan sjunker så vill du inte ha en bunden ränta som är för hög. Intressant är dock att över 40 procent av de svenskar som tänker binda räntan ändå tror att räntan kommer sjunka under året.

Kan låta paradoxalt, men jag kan se tre skäl till detta:

  1. Det finns hushåll som strategiskt väljer att binda boräntan på löpande basis för att minska osäkerheten i ränteutbetalningarna. Det kostar i regel lite mer men dessa hushåll anser att den ökade säkerheten är värd en extra kostnad.
  2. Det kan vara så att de bundna räntorna är så pass låga så de blir attraktiva, även för den som tror att räntorna kommer sjunka. De kan tro att räntorna kommer sjunka, men inte tillräckligt mycket eller tillräckligt snabbt och därför blir den bundna räntan intressant. Det kan till och med vara så att bankerna väljer att ha attraktiva, låga nivåer på de bundna räntorna för att binda upp kunder under en längre tid.
  3. Vi präglas och minns det som hänt nyss har hänt och våra handlingar styrs ofta därefter. Vi har nyss varit med om kraftiga räntehöjningar och vad det innebär för privatekonomin. Även om ett hushåll tror på sjunkande räntor kan minnet av det som nyss har hänt, påverka hushållet att välja ökad trygghet och förutsägbarhet. Då kan det vara attraktivt att binda räntan, särskilt när den bundna räntan är lägre än den rörliga. 

Jag tror på sjunkande räntor fram till sommaren och att bostadspriserna kommer vända uppåt strax efter det. Men, det är fortfarande hög inflation i ekonomin, även om den sjunker. Hushållens ekonomiska marginaler är små och den ekonomiska verkligheten har ännu inte ljusnat, även om vi ser ljuset i tunneln. 

Här kan du läsa mer om vad svenska bostadsägare tror om sin framtida ekonomi. 

 

Anders Stenkrona, privatekonom

Välkommen till min blogg om privatekonomi och allt som hör därtill! Här ger jag min syn på hur din privatekonomi påverkas av det som händer i samhället och ger tips om hur du får en bättre privatekonomi genom livet. 

Tycker du också att våra unga behöver lära sig mer om privatekonomi för att stå bättre rustade när de lämnar skolan? Nordea engagerar sig genom sitt program Ekonomipejl där vi kommer ut i skolorna och delar med oss av vår kunskap i vardagsekonomi.

Du kan läsa mer om det och anmäla ditt intresse på www.nordea.se/ekonomipejl.

Privatekonomi
Blogg