Beklager...

Siden findes desværre ikke på dansk

Bliv på siden | Fortsæt til en relateret side på dansk

2017-09-26 14:28

5 svar på vanliga missförstånd om banken

Nyheten att Nordeas administrativa säte framöver kommer att ligga i Helsingfors istället för Stockholm har väckt många funderingar och många har åsikter om för- och nackdelarna med ett sådant beslut. Tyvärr uppstår många missuppfattningar i debatten – det är förståeligt men samtidigt olyckligt. Här nedan reder vi ut vad som faktiskt stämmer: 

"Nordea räddades av staten två gånger och nu flyr banken sitt ansvar" – så lyder en vanlig missuppfattning.

* I början av 90-talet förstatligades dåvarande Nordbanken, med staten som största ägare, som ett led i att värna den finansiella stabiliteten. Den tidigare banken Nordbanken utgör en del av det som senare blev Nordea. Nordbanken hade staten som huvudägare.  Med hjälp av de utdelningar som staten tagit del av som aktieägare samt den vinst staten gjorde när de sålde aktierna i Nordea blev det en vinstaffär för staten och skattebetalarna. 

* Nordea gick igenom finanskrisen 2008-2009 utan ett enda förlustkvartal och vi var aldrig i behov av hjälp utifrån. Genom hela krisen lånade Nordea ut pengar till, och stöttade våra kunder.  En nyemission genomfördes för att stå stark genom krisen. I den nyemissionen deltog staten och övriga aktieägare som till exempel Sampo. Det var ingen räddningsaktion utan en offensiv satsning som visade sig mycket gynnsam för de aktieägare som deltog – staten och därmed skattebetalarna inräknade.

En sammanställning som Dagens Nyheter gjorde i september 2013, visar att Statens investeringar i Nordbanken och Nordea de senaste 20 åren gett ett sammanlagt överskott på 60 miljarder kronor.

Är Nordea och Nordbanken samma sak? 

* När Nordea bildades i början av 2000-talet ingick Nordbanken som en av de totalt cirka 300 bankerna som konsoliderats in i det som idag är Nordea. De största bankerna som ingick vid det tillfället, och som idag är Nordea, var; finska Merita, danska Unidanmark, norska Christiania Bank och Kreditkasse och svenska Nordbanken. Det har medfört att vår kundstruktur är genuint nordisk, med cirka 25 procent av kundvolymen i Sverige.  

"Genom att flytta flyr Nordea sitt ansvar" 

* Nordea är en av Nordens största skattebetalare och bland de största skattebetalarna i varje enskilt land – däribland Sverige. Det kommer vi fortsatt vara eftersom bolagsskatt baseras på var verksamheten bedrivs. 2016 uppgick den totala skattekostnaden för hela koncernen till 859 miljoner euro. De senaste tio åren har Nordea betalat 9 miljarder euro i bolagsskatter.  Det kan vi göra tack vare att vi driver banken på ett affärsmässigt sätt.  

* Vi sysselsätter över 30 000 personer, framför allt i Norden. Cirka 7 000 av dessa arbetar i Sverige. Utöver att dessa människor får en inkomst att leva på genererar det ytterligare skatteinkomster i form av inkomstskatt. Dessutom betalade Nordea in ytterligare 240 miljoner euro i sociala avgifter för 2016. 

* Vi förser 11 miljoner kunder med tjänster och produkter som möjliggör att företag kan startas och expandera, hus kan byggas, butiker kan ta betalt för sina varor och människor kan spara pengar och planera sin privatekonomi. Vår verksamhet och våra tjänster till våra kunder kommer fortsätta på alla våra nordiska hemmamarknader oavsett var huvudkontoretligger.

* 2016 delade Nordea ut 2,6 miljarder euro till våra aktieägare vilka till stor del utgörs av svenska pensionssparare, fondsparare och försäkringsbolag. Att börsbolag utvecklas väl och kan betala utdelning är nödvändigt för att säkra svenska pensioner. Det kan Nordea göra eftersom vi driver banken på ett affärsmässigt sätt – det är att ta ansvar.

Banker generellt utgör en stor risk för skattebetalarna anser vissa debattörer och pekar på tidigare finanskriser:

* Regelverket har förändrats sedan senaste finanskrisen. Med den nya ordningen ska staten se till att bankens ägare och borgenärer (kreditgivare) i första hand ska ta ansvar för de förluster som gjort att banken hamnat i kris. Detta ska ske via nedskrivning av aktier och skulder eller genom att skulder konverteras till aktier (så kallad bail-in). Det nya regelverket har skapats med syftet att skydda skattebetalarna. Räcker inte detta kan medel användas från en resolutionsfond som bankerna ska betala avgifter till. Nordea kommer att bidra till en sådan fond oavsett var vårt huvudkontor ligger. Skillnaden blir nu att pengarna betalas in till den europeiska centralbanken, ECB, istället för svenska Riksgälden, vilket är naturligt då ECB blir ny tillsynsmyndighet och ytterst ansvarig.

* Sedan förra krisen har Nordea byggt upp skydd mot kriser genom att hålla mer eget kapital. Den så kallade primärkapitalrelation, primärkapital i förhållande till riskexponering, har stigit från cirka 10 till cirka 20 procent. Nordea är med andra ord mycket bättre rustat idag än för 10 år sedan, och redan då gick banken igenom finanskrisen utan ett enda förlustkvartal. 

* Nordea bedöms vara en av Europas mest stabila banker och var en av tre banker i Europa som behöll sin AA rating genom hela krisen 2008-2009.

Tjänar banker för mycket pengar?

* Svenska banker är lönsamma, det är en förutsättning att bedriva banken på ett affärsmässigt sätt för att kunna betala skatt till samhället, kunna betala utdelningar till pensionsfonder och andra ägare och att kunna erhålla god kreditrating vilken sin tur är en förutsättning för att kunna erbjuda konkurrenskraftiga tjänster.  

* Mäter man Nordeas avkastning på eget kapital så är bankens lönsamhet lägre än genomsnittet bland svenska börsbolag. 

Om oss