Anteeksi...

Sivua ei ole saatavilla suomeksi

Pysy sivulla | Siirry aiheeseen liittyvälle suomenkieliselle sivulle

2023-01-30 14:06

Avtalsrörelse i en ny inflationsmiljö

Hälften av löntagarna ska få nya löneavtal i början av 2023. Fackföreningarna har krävt 4,4 procent högre löner, medan arbetsgivarnas bud är 2,0 procent och ett engångsbelopp på 3 000 kr.
Signing contract

Hög inflation talar för högre lönelyft

I slutet av mars ska arbetsmarknadens parter teckna ett nytt ”märke” som kommer påverka 2,2 miljoner löntagare, dvs ungefär hälften av löntagarna. Normeringen kring märket är dock så stark att löneökningstakten i hela ekonomin ofta ligger nära märkesnivån.

Facken inom industrin har lämnat sitt avtalskrav på 4,4 procent och en nästan enig fackföreningsrörelse står bakom kraven. Samtidigt finns det spänningar inom flera förbund som tycker att kravet är för lågt.

För första gången ger arbetsgivarna ett konkret motbud på 2,0 procents löneökning samt en engångsutbetalning på 3 000 kronor. Arbetsgivarnas bud motsvarar löneökningar på ca 2,7 procent, vilket är högre än de genomsnittliga löneökningarna på 2,5 procent per år mellan 2013 och 2019.  

Osäkerhet talar för ett kortare avtal

De senaste 25 åren har parterna tecknat 3-åriga avtal vid sju av tio tillfällen. Arbetsgivarna brukar förespråka längre löneavtal men den här gången är deras bud ett ettårigt avtal. Fackföreningarna förespråkar som vanligt ett kortare avtal, vilket innebär att ovanligt mycket talar för ett ettårigt avtal denna gång.

Överdriven risk för pris-lönespiral

I takt med att inflation har tagit fart har det förts en allt mer livlig diskussion om risken för en pris-lönespiral. För många är sambandet mellan lön och inflation självklart. Om lönerna ökar snabbare än produktiviteten behöver företagen förr eller senare höja priserna.

Det är dock inte helt enkelt att empiriskt slå fast om det är lön som leder inflation eller tvärtom. Om efterfrågan på varor och tjänster ökar behöver företag nyanställa och arbetslösheten faller vilket då leder till högre löner. Om företagen då höjer priserna för att kompensera för högre löner betyder det att lönerna leder inflationen. Men man kan också tänka sig att högre efterfrågan direkt leder till högre priser – som i sin tur leder till högre vinster och högre lönekrav. I det fallet är det istället hög inflation som ger högre löner.

A / Skifte av löneförväntningarna inför avtalsrörelsen

Årlig procentuell förändring

En ny studie från IMF hösten 2022 konstaterade att renodlade pris-lönespiraler är ovanliga. När författarna jämför perioder som liknar dagens situation med accelererande inflation, stigande nominella löner, fallande reallöner och låg arbetslöshet visar de att dessa ofta följs av perioder med fallande inflation och snabbare nominell löneutveckling som låter de reala lönerna komma tillbaka. Detta innebär att en större uppgång av nominella löner inte nödvändigtvis ska tolkas som början på en pris-lönespiral utan snarare kan innebär en återgång till de historiska vinst- och löneandelarna. Detta innebär också att det framöver är rimligt att förvänta sig en period med något högre nominella löneökningar än under 2010-talet.

Andra forskningsresultat pekar åt samma håll. Hess och Schweitzer konstaterade redan 2000 i sin översikt ”Does Wage Inflation Cause Price Inflation?” att lön inte är en bra indikator för framtida inflation och att lönernas ställning i den penningpolitiska diskussionen inte är befogad. Senare forskning bekräftar i stort den bilden.

Renodlade pris-lönespiraler är mycket ovanliga.

Susanne Spector, Chefanalytiker, Nordea

Men faran är inte över för Riksbanken

För svensk del ser det ut som att den pågående avtalsrörelsen kommer mynna ut i avtal i linje med inflationsmålet, men på en högre nivå än tidigare år. Samtidigt är det ett orosmoln för Riksbanken att arbetsgivarsidan har frångått principen om att inte föreslå siffersatta löneförändringar och att de anger pressen från de anställda att få kompensation för den höga inflationen som det viktigaste skälet. Kombinationen av högre lönebud och utsikterna för ett kort avtal sätter press på Riksbanken att få tillbaka inflationen till målet innan nästa potentiella avtalsrunda 2024.

Det finns även andra tecken på ett skifte för svensk lönebildning. Löneförväntningarna är på den högsta nivån sedan 2009 och talar för en löneökningstakt runt fyra procent nästa år. Samtidigt talar ett svagare arbetsmarknadsläge emot en stor uppväxling i närtid. Nordeas prognos är att lönerna ökar med 4 procent 2023 och 3,5 procent 2024.

Den här artikeln publicerades initialt i Nordea Economic Outlook: Vågspel. Publikationsdatum 25 januari 2023. Läs mer från den senaste Nordea Economic Outlook.

Författare

Namn:
Susanne Spector
Titel:
Chefsanalytiker
Economic Outlook
Ekonomi
Börs och investeringar
Insikter