Boränteprognos: Färdigsänkt

Riksbanken valde att sänka styrräntan ytterligare en gång, men var tydlig med att det inte förväntas komma fler sänkningar. Hög inflation vägde lättare för Riksbanken än svag konjunktur och arbetsmarknad. Det betyder att Riksbanken klokt nog är framåtblickande vad gäller inflationen, men den tycks dessvärre inte vara lika framåtblickande vad gäller konjunkturen.

Nordeas bedömning är att det var sent i konjunkturcykeln att sänka styrräntan i nuläget. Svensk ekonomi visar nämligen alltfler tecken på att återhämtningen växlar upp efter en paus första halvåret då den globala osäkerheten var påtaglig.

Inte minst har hushållens skuldökning stigit och ligger nu strax över det historiska snittet. Det redan innan den expansiva budgeten som regeringen nyligen lade fram, som i huvudsak riktar sig mot hushållen, har slagit igenom. Det finns därmed mycket som talar för att hushållens efterfrågan ökar mer påtagligt framöver.

Alla storbanker har följt efter Riksbanken och sänkt den rörliga 3-månadersräntan dagar innan Riksbankens besked börjar gälla den 1 oktober. Riksbankens nettohöjning av styrräntan sedan perioden av nollränta vid pandemin, det vill säga höjningar minus sänkningar, är 1,75 procentenheter från och med den 1 oktober. Det kan jämföras med Nordea hypoteks nettohöjning som är 1,55 procentenheter under samma period. Penningpolitiken fungerar därmed.

För hushåll som funderar på att binda sina bolån finns det inte mycket att vinna på att vänta då listräntor med längre löptider förväntas stiga. Om det är lämpligt att binda beror i nuläget mycket på det enskilda hushållets ekonomiska situation. Skillnaden mellan rörligt och bundet är relativt liten och lär minska i närtid. Det är långt till början av 2027 och mycket kan hända, men får vi rätt att Riksbanken då inleder räntehöjningarna bör det tas i beaktande när löptid väljs.