Svensk konjunktur har bottnat och återhämtningen pågår sedan en tid. Statistiken tycks för ovanlighetens skull indikera ett bättre konjunkturläge än vad hushållen tycks tro. Det samtidigt som de finanspolitiska stimulanserna från den mycket expansiva budgeten inte har kommit hushållen till del ännu och inte heller Riksbankens senaste räntehöjning fullt ut.
Den disponibla inkomsten ökar framöver och det ger hushållen utrymme att konsumera. Hushållen har dessutom börjat låna igen efter en tids amorteringar, det samtidigt som sparnivån är historiskt hög.
Mycket talar för att vi behöver revidera upp BNP-prognosen för nästa år. Det är inte uteslutet att tillväxten kan bli så hög som upp mot 3 procent 2026. Det kan jämföras med det historiska snittet som ligger på en tillväxt på 2,0 procent.
Arbetsmarknaden släpar efter konjunkturläget med åtminstone ett drygt halvår, men nu tycks det som att även den har bottnat. Arbetslösheten har enligt Arbetsförmedlingen fallit 14 av de senaste 16 veckorna och ligger under nivån 2024. Det samtidigt som sysselsättningen går åt rätt håll.
Räntor med längre löptider har stigit den senaste tiden och konjunkturen talar för att de fortsätter upp. Boräntor med samma löptider har inte höjts i linje med marknadsräntorna och det går inte att utesluta att hypoteksinstituten gör det inom kort. Oavsett är räntebotten passerad och höjs inte räntorna i närtid lär de göra det framöver.
Hushåll som vill binda sina lån har därmed inte mycket att vinna på att vänta. Alla löptider förväntas stiga framöver. Nordeas prognos är att Riksbanken höjer styrräntan tre gånger under 2027 till en styrränta på 2,50 procent. En starkare konjunktur gör dock att det inte går att utesluta att den första höjningen kommer redan i slutet av nästa år.