Boränteprognos: Högre räntor i korten

Flera centralbanker runt om i världen har bytt fokus från krisstimulanser till oro för alltför hög inflation. Risken för varaktigt hög inflation är större i USA än i Europa och Sverige.

Den amerikanska centralbanken Federal Reserve var, vid det senaste räntebeskedet, tydlig med att den kommer att höja räntan och minska stimulanserna framöver. Allt annat lika borde det ge högre globala långräntor.

Samtidigt har smittspridningen tilltagit och riskviljan på finansmarknaderna har fått sig en törn. I Kina har dessutom konjunkturen bromsat in så mycket att räntan sänkts.

I den ena vågskålen ligger därmed historiskt hög inflation som tenderar att bli mer varaktig om länder behöver stänga ned på grund av smitta. I den andra risken för svagare efterfrågan om pandemin leder till nya nedstängningar.

Det ska mycket till för att Federal Reserve ska backa från sitt uttalande i närtid. För den europeiska centralbanken och för Riksbanken är det däremot inte lika bråttom att agera. Inflationen är lägre än i USA, om än hög, och så är även risken för snabbt stigande löner.

I Riksbankens senaste räntebesked fanns det dock en liten tendens till att åtminstone några av de sex direktionsledamöterna antyder att det är dags att lämna krispolitiken bakom oss. Än så länge ökar dock stimulanserna och det dröjer därmed innan det kan bli tal om att minska dem. Samtidigt lär det dröja ännu längre, flera år enligt Riksbanken, innan banken höjer reporäntan.

För skuldsatta hushåll betyder det att ränteuppgången sannolikt blir måttlig, även om mindre köp av bostadsobligationer från Riksbanken driver upp just bostadsräntor.

Men även en måttlig ränteuppgång kan bli kännbar för hushåll med små marginaler och det kan vara klokt att överväga att binda delar av lånen. Inte minst då elräkningarna riskerar att bli höga, och mycket höga för vissa hushåll, i början av nästa år.

Annika Winsth / chefekonom