Trumpadministrationen gick så långt med sin politik att en förtroendekris hotade USA med snabbt stigande långräntor. Det fick dem att backa, vilket i sin tur fick räntor med längre löptider att falla tillbaka igen.
Lägre marknadsräntor öppnade för svenska hypoteksinstituten att sänka de bundna boräntorna.
Det är klokt att vara ödmjuk, men för tillfället finns det inget direkt som talar för att de ska falla mer. Tvärtom tycks det som att förutsättningarna för förhandlingar och lägre tullar kan ligga i korten. Det är inte uteslutet att vi har det värsta bakom oss då konsekvenserna för den amerikanska ekonomin blir alltmer påtagliga.
President Trump vill samtidigt få Federal Reserve att sänka räntan och går hårt åt den amerikanska centralbankschefen Jerome Powell genom att hota med att avsätta honom. Nyligen gick han så långt att hans egen finansminister och handelsminister invände. Federal Reserve och Powell har å sin sida att väga risken för stigande inflation mot en svag konjunktur. Än så länge signalerar banken att den inte har bråttom att agera med att sänka räntan.
Den europeiska centralbanken ECB sänkte däremot nyligen styrräntan ner till 2,25 procent, det vill säga samma nivå som den svenska styrräntan. Finansmarknadernas aktörer tolkar ECB:s uttalande som att de sänker igen i juni på grund av en svag konjunktur, vilket även är Nordeas prognos.
Riksbanken var å sin sida mycket försiktig vid dess senaste penningpolitiska möte. Riksbankschef Erik Thedéen sa bland annat att ”det är inget givet läge…för sänkt ränta”. Han menar att risken för högre inflation inte går att utesluta.
Sänker Riksbanken styrräntan igen är det för att konjunkturen mattas av mer tydligt. Där är vi inte ännu och inflationen bedöms förbli klart över inflationsmålet ända mot slutat av innevarande år.
I ett mycket svårbedömt läge är det klokt att ha marginaler, även om Nordeas prognos är att styrräntan inte förändras nämnvärt i närtid.