Rörelserna på räntemarknaderna har varit stora i sommar. Den svenska tioåriga statsobligationsräntan har stigit med över 0,3 procentenheter sedan juli. I första hand handlar det om globala skeenden. Även amerikanska och europeiska räntor har stigit kraftigt om än inte lika mycket.
Utvecklingen har gått så snabbt att det inte går att utesluta en rekyl, men på sikt ska sannolikt räntorna upp mer. En starkare konjunktur driver på. Globalt ligger också en oro för inflation och stora skulder i potten.
På hemmaplan är inflationen fortsatt mycket låg samtidigt som konjunkturläget är normalt. Det finns därmed inga inhemska skäl för Riksbanken att agera i närtid. Den största risken för en styrräntehöjning redan i år är en svagare krona. Den Europeiska centralbanken är nämligen tydlig med att den ämnar höja räntan i september och ytterligare någon gång är att vänta då inflationen är väl hög. En högre ränta i omvärlden bidrar till att kronan försvagas och att vi därmed importerar inflation. Riksbanken lär hålla ett vakande öga på kronan.
Nästa år bedöms svensk ekonomi vara så stark att styrräntan bör höjas ett par tre gånger av konjunkturskäl.
Att bolåneräntorna inte höjts trots att räntor med längre löptider stigit kraftigt talar för att konkurrensen är hård. Sannolikt skulle bolåneinstituten vilja höja, men ingen vill vara först ut.
För hushåll med bostadslån talar mycket för att den korta räntan inte höjs förrän framåt slutet av året eller i början av nästa år. Medan det inte kan uteslutas att räntor med längre löptider kan falla något i närtid innan de stiger igen.
Det är därmed ingen panik med att binda om man önskar göra så, men det är sannolikt att räntor med längre löptider är högre mot årets slut.