Boränteprognos: Riksbanken har sänkt klart

Inflationen i januari överraskade på uppsidan och kom in på 2,2 procent, vilket är över målet på 2 procent. I första hand var det varuinflationen som bidrog till uppgången och det finns en risk att den utvecklingen fortsätter. 

Nordea räknar nu med att KPIF-inflationen, vilket är det mått Riksbanken har i fokus, snarare ligger över 2,5 procent stora delar av året än under. Det gör det svårt för Riksbanken att gå vidare med ytterligare räntesänkningar även om konjunkturen är svag.

Till det ska läggas att de tullar Trump ämnar införa redan har drivit upp råvarupriserna och det finns en risk att det blir mer av det. Tullar betalas av amerikanska konsumenter, men stiger råvarupriserna slår det även på svensk inflation.

Högre inflation och expansiv politik gör att även räntor med längre löptider antas stiga. I USA förväntas Trump administrationen föra en expansiv politik, vilket driver upp räntor med längre löptider. I Europa handlar det dels om mer expansiv finanspolitik då efterfrågan är svag, inte minst i Tyskland som nu har valet bakom sig, dels om behov av att öka investeringarna i försvaret. 

Flertalet länder inom EU lär behöva ta upp lån själva alternativt gemensamt. Högre efterfrågan på investeringskapital ger ett högre pris på pengar det vill säga högre ränta.

Risken är därmed större att räntor med längre löptider stiger framöver än att de kommer ner mer. Det samtidigt som den rörliga boräntan tycks ha bottnat. Det gör att de hushåll som ämnar binda sina bostadslån inte har någon anledning att vänta. En relativt stor ränteskillnaden mellan rörlig 3-månaders ränta och de bundna räntorna talar för att det är attraktivt att binda sina bolån utifrån den information vi har idag.