Inflationen i december blev en kalldusch för Riksbanken då den kom in långt över förväntan. Även om det finns mycket som talar för att inflationen faller tillbaka i vår så är den fortfarande besvärande hög både när Riksbanken har möte i februari och i april.
Det talar för att Riksbanken höjer styrräntan med 0,5 procentenheter i februari och med 0,25 procentenheter i april till en nivå på 3,25 procent. Risken är dessutom större att Riksbanken höjer mer än mindre och det går inte helt att utesluta ytterligare en höjning till sommaren.
En svag krona bidrar till att vi importerar inflation och kronan är nu så svag att den utgör en risk. Kronan påverkas av ränteskillnader länder emellan. Höjer ECB räntan mer än Riksbanken är risken stor att kronan försvagas. Det blir ett viktigt skäl till att Riksbanken inte kan avvika nämnvärt från ECB:s agerande i vår. ECB har satt ned foten och indikerar tydligt att banken ämnar att höja räntan med 0,5 procentenheter de närmaste mötena.
Bolånekunder bör därmed ta höjd för att den rörliga 3-månadersräntan stiger med åtminstone 0,75 procentenheter i vår. Räntor till bundna löptider styrs i huvudsak av den globala konjunkturen. Trots stor motståndskraft och några ljusglimtar räknar vi med att konjunkturen viker mer tydligt. Det betyder att räntor med längre löptider inte stiger särskilt mycket mer.
Redan nästa år är konjunkturen så svag att Riksbanken sänker räntan med 0,5 procentenheter i februari och sedan fortsätter ned till 2,0 procents styrränta i september.
Det innebär att de bundna räntorna är lägre än den till 3-månaders löptid. Samtidigt förväntas de bundna räntorna falla på sikt, vilket gör det ovanligt svårt att välja rätt taktik. Hushåll som har små marginaler kan möjligen köpa trygghet i att binda på lite kortare löptider där kostnaden inte bör bli allt för stor. Osäkerheten är dock ovanligt svår och att binda riktigt långt kan vara en risk.
