Boränteprognos: Risk för räntehöjning i november

Riksbanken signalerar 30 procents sannolikhet för en styrräntehöjning i november. Riksbankschef Erik Thedéen uttryckte den sannolikheten som hög på presskonferensen efter septemberhöjningen.

Riksbanken höjde styrräntan med 0,25 procent i september som förväntat. Den höjningen beror dels på att tjänsteinflationen är fortsatt hög, dels på att kronan är svag. Mycket talar för att tjänsteinflationen dämpas då vi nu ser tecken på att även tjänstesektorn bromsar in. 

Den svaga kronan utgör dock en relativt stor del av Riksbankens riskbedömning och är en av de stora riskerna enligt Thedéen. Med tanke på att Riksbankens räntebana var relativt mjuk, Riksbanken signalerar en räntetopp på 4,10 procent, så är Nordeas syn att det finns en risk att kronan fortsätter att försvagas och att vi därmed importerar mer inflation. Det gör att Nordea behåller sin syn att Riksbanken höjer räntan i november.

Det finns i nuläget inte mycket som mer varaktigt talar för en starkare krona. Det som möjligen skulle kunna stärka kronan är att konjunkturen viker mer markant och att marknaden börjar prisa in räntesänkningar. Där är vi dock inte ännu. Tvärtom stiger räntor med längre löptider som en konsekvens av att centralbankerna signalerar att räntorna ska ligga kvar på en hög nivå en längre tid och att det därmed dröjer innan de sänker styrräntorna.

För skuldsatta hushåll är det därmed klokt att ta höjd för att det kan bli ytterligare en styrräntehöjning om 0,25 procent i november. Konkurrensen om bolånekunderna har varit mycket hård en tid och hypoteksinstituten har inte fullt ut skickat vidare de styrräntehöjningar som Riksbanken gjort. Risken är dock att marginalerna nu är så pressade att det görs framöver. 

Det innebär att det fortsatt kan vara attraktivt att binda räntan på åtminstone delar av sina bolån. De bundna bolåneräntorna ligger idag lägre än den rörliga tremånadersräntan. Tvåårsräntan gör det åtminstone hela nästa år enligt Nordeas prognos. Risken att låsa in sig på två är sannolikt mindre än att binda på fem år då det är osäkert när och hur mycket räntorna kommer ner. 

Läget är ovanligt svårbedömt och det finns en risk att de räntehöjningar Riksbanken förväntas göra får större negativ effekt på ekonomin och att den tvingas sänka styrräntan mer och tidigare än vad som ligger i prognosen. Nordeas bedömning är att riskerna för en sämre konjunktur är större än för en starkare utveckling.