Boränteprognos: Ta höjd för klart högre ränta

Högt pristryck på hemmaplan bekymrar centralbanken. Sannolikt önskar Riksbanken även tydligt signalera att den har fullt fokus på att dämpa inflationen till arbetsmarknadens parter inför kommande avtalsrörelse.

Avgörande för i vilken takt Riksbanken väljer att höja räntan blir, förutom inflationen, hur andra centralbanker agerar samt hur snabbt konjunkturläget försämras.

Tydligt är att andra tongivande centralbanker, som Federal Reserve samt den Europeiska centralbanken, lär fortsätta höja räntan i snabb takt. Den amerikanska ekonomin är mycket stark, inte minst arbetsmarknaden. Fed behöver ta i betydligt mer för att kyla av ekonomin. Europa står inte lika starkt, men inflationen är på tok för hög för att ECB ska kunna avstå från större höjningar kommande möten.

Högre räntor får den globala konjunkturen att vika snabbt, om än från en hög nivå. Det dämpar även svensk ekonomi och vi räknar med att BNP faller 2023.

Ju tydligare inbromsningen blir desto större sannolikhet att Riksbanken lugnar ner takten i räntehöjningarna. Risken är dock att avmattningen syns först med viss eftersläpning och att inflationen är fortsatt mycket hög även första kvartalet nästa år.

I den miljön går det inte att utesluta att Riksbanken höjer med 0,75 procentenheter i november och att den sedan följer upp med ytterligare minst 0,25 procentenheter i februari. Även i april förväntas inflationen ligga långt över målet, vilket talar för att det är klokt att ta höjd för att det kan bli betydande höjningar framöver.

Risken är därmed snarare att räntan går upp mer än mindre jämfört med vår prognos. Skulle det visa sig att ekonomin inte tål så snabba höjningar kan Riksbanken tvingas sänka räntan mot slutet av nästa år. Det är dock ett scenario som inte är önskvärt då det indikerar att företag går omkull och arbetslösheten stiger snabbare än väntat.  

Enligt Nordeas prognos kan de bundna räntorna vara attraktiva, trots att de har stigit en hel del.