Mer från Economic Outlook
Denna artikel publicerades först i Nordea Economic Outlook, utgiven den 2 september 2026.
Läs mer från den senaste rapportenEconomic Outlook
Lågkonjunkturen är bakom oss i Sverige
Tillväxten har fått upp farten och konjunkturen har normaliserats. Arbetsmarknaden följer efter och med fortsatt stabil tillväxt går svensk ekonomi mot en mild högkonjunktur nästa år.
Nära balans
Resursutnyttjandet i ekonomin är nära balans. Det beskrivs vanligtvis som skillnaden mellan faktisk produktionsnivå och en långsiktigt hållbar nivå (potentiell BNP), när arbetskraft och kapital nyttjas fullt ut, och som samtidigt är förenlig med en varaktigt stabil pris- och löneutveckling. Resursutnyttjandet kan inte observeras utan är en bedömning baserad på en rad indikatorer. Bedömningen är osäker, den kan skilja sig åt mellan olika bedömare och revideras ofta i efterhand. Resursutnyttjandet har betydelse för utformning av både penning- och finanspolitik.
Arbetsmarknaden förbättras, men med viss fördröjning.
Potentiell BNP bestäms av arbetsutbud och produktivitet. Produktivitetstillväxten har varit stark de senaste två åren. Det är ett vanligt mönster i en konjunkturuppgång när företag initialt ökar produk-tionen med befintliga resurser, innan de anställer. Återhämtningen på arbetsmarknaden sker därför med viss eftersläpning. Befolkningstillväxten har bromsat in, vilket dämpar arbetsutbudet och därmed tillväxten i ekonomin framöver. BNP per capita är tillbaka på trend (se graf) och efterfrågeindikatorer har återhämtat sig till nära normala nivåer. Sammantaget bedöms konjunkturläget nu vara nära balans.
A / BNP per capita tillbaka på trend
Säsongsrensade kvartalsvärden
Arbetsutbudet har ökat
Arbetslösheten är en indikator på lediga resurser, men långt ifrån den enda. Arbetslösheten behöver kompletteras. Arbetsutbudet i termer av timmar varierar t.ex. mellan studenter som söker extrajobb och personer som söker heltidsarbete. Arbetslösheten har minskat något men är fortsatt förhöjd, även exklusive studenter.
Samtidigt finns lediga resurser bland sysselsatta som vill och kan arbeta mer. Andelen undersysselsatta är högre än ett historiskt genomsnitt och arbetade timmar per sysselsatt är lägre. Även bristtalen är fortsatt något lägre än normalt, d.v.s. färre företag än normalt upplever brist på arbetskraft.
Sysselsättningsgraden är historiskt hög, men det speglar delvis strukturella förändringar. Arbetsutbudet exempelvis bland äldre och utrikes födda har ökat och en högre sysselsättningsgrad innebär därför inte nöd-vändigtvis en tightare arbetsmarknad. Bland inrikes födda 25-54 år, där arbetskraftsdeltagandet varit relativt stabilt de senaste åren, har syssel-sättningsgraden fallit tillbaka men är nu på väg att återhämta sig. Sammantaget bedöms resurs-utnyttjandet gradvis öka, men i nuläget finns det lediga resurser på arbetsmarknaden.
B / Strukturellt högre sysselsättningsgrad
Säsongsrensade månadsvärden
Tillväxten bromsar in när konjunkturen balanseras
BNP är tillbaka på trend och lågkonjunkturen är bakom oss. Tillväxtutsikterna är fortsatt gynnsamma och svensk ekonomi går mot en mild högkonjunktur nästa år. Ett balanserat resursutnyttjande innebär att Riksbanken normaliserar styrräntan till 2,25 procent. På längre sikt dämpas tillväxten av den svagare befolkningstillväxten till omkring 1,75 procent per år.
Författare
- Namn:
- Anna Westlund
- Titel:
- Senior ekonom, Nordea
Get the Economic Outlook delivered directly to your inbox
Sign up for the Nordea Economic Outlook
Stay ahead of the curve with our expert economic insights and forecasts. Get the latest analysis on global and Nordic markets delivered straight to your inbox.
Läs mer
Economic Outlook
Svensk ekonomi: Bättre än lagom
Den svenska ekonomin har normaliserats och vi går mot en mild högkonjunktur. Drivkrafterna är både ökad export och en starkare inhemsk efterfrågan.
Läs mer
Economic Outlook
Nordea Economic Outlook: Anmäl dig till webbinariet
Nordea Economic Outlook publiceras den 2 september. Välkommen att anmäla dig till webbinariet samt få tillgång till rapporten.
Läs mer
Hållbarhet
Scope 3-utsläpp – nästa stora utmaning i företagens klimatanpassningsresa
Organisationer som arbetar förebyggande med att få ned sina scope 3-utsläpp kan, utöver att uppfylla regelkraven, ha stor affärsnytta av detta – från mer strategiska inköpsbeslut till en mer resilient leverantörskedja.
Läs mer