Beklager...

Denne siden findes ikke på norsk

Bli værende på denne siden | Fortsett til en lignende side på norsk

2023-09-08 12:28

Nordeas chefekonom: Tunga steg

Trots mycket kraftiga åtstramningar på kort tid är efterfrågan fortsatt god på många håll i världen. Inte minst arbetsmarknaderna ger styrkebesked och motståndskraften har visat sig vara bättre än befarat. Det har fått centralbanker att signalera att styrräntorna ska hållas på en hög nivå under en längre period. De är tydliga med att efterfrågan behöver dämpas så att inflationstrycket varaktigt kommer ned. Konjunkturnedgången blir därmed mer utdragen och riskerna för en sämre utveckling överväger.
Annika Winsth Cheif Economist

Ett skäl till att motståndskraften varit större än väntat är sannolikt de omfattande stimulanserna som såväl centralbanker som politiker via expansiv politik tillförde ekonomierna i samband med pandemin samt kriget i Ukraina. Inte minst hushållen har byggt upp stora reserver, vilka de nu använder för att hålla uppe konsumtionen. För centralbankerna betyder det att de behöver ta i mer, men framförallt att det dröjer längre innan de sänker styrräntorna. I sommar har det avspeglats i kraftiga ränteuppgångar i obligationer med längre löptider. De frågor som nu ställs är hur högt priset på pengar blir, hur länge det dröjer innan styrräntorna sänks samt hur länge hushållens pengar räcker.

USA är det land där centralbanken var tidigt ute med åtstramningar och som höjt mest. Den amerikanska konjunkturen är fortsatt god även om det kommer signaler om att den mycket starka arbetsmarknaden kan ha toppat. Konsensusbilden bland prognosmakare är att den amerikanska centralbanken, Fed, lyckas mjuklanda ekonomin och att de negativa konsekvenserna på till exempel arbetsmarknaden därmed inte blir särskilt stora. Det är klokt att påminna sig om att historiskt har den sortens mjuklandningar sällan lyckats. Förr eller senare har konsekvenserna blivit mer allvarliga. Riskerna ligger därmed på nedsidan även i vår prognos.

Världens näst största ekonomi, Kina, förväntades bli en välbehövd motor när landet öppnade upp efter den senaste covidnedstängningen. Bidraget till världshandeln, och därmed till global tillväxt, har dock varit betydligt mindre än väntat. Nu ser vi att även den inhemska ekonomin dämpas. Den osäkerhet många hushåll upplever gör att de varken vågar konsumera eller köpa bostäder i någon större bemärkelse. Till det ska läggas de mycket omfattande problemen i den kommersiella fastighetsmarknaden som länge har legat som en våt filt över ekonomin, och där riskerna och konsekvenserna nu ökat. Ytterligare en risk är det politiska läget som påverkar hur såväl omvärlden som hushållen agerar.

Utländska investeringar i Kina faller snabbt och företag runt om i världen reflekterar över om de kan eller vågar verka i Kina framöver. Många svenska företag fortsätter att underhållsinvestera i Kina, men är mer försiktiga med nyinvesteringar. Landet är inte längre heller lika billigt att producera i, vilket är ytterligare skäl att se sig om efter andra tillverkningsländer.

Den svaga kronan en allt större risk.

Euroområdet är den region av de stora ekonomierna som hittills påverkats mest av avmattningen. Framför allt går det trögt i Tyskland. Det är problematiskt då tysk ekonomi ofta agerar motor för såväl södra Europa som Norden. Tyskland har stor handel med Kina och påverkas av mer dämpad efterfrågan därifrån, men även Tyskland har blivit dyrt för många företag att verka i. Till det ska läggas utmaningar med omställning i den så viktiga bilindustrin samt energiförsörjningen. I euroområdet indikerar inköpschefsindex för såväl industrin som tjänstesektorn att ekonomin krymper. Risken är därmed att nedgången blir kännbar. Den europeiska centralbanken har sannolikt höjt färdigt, även om det inte går att utesluta ytterligare någon höjning. Oavsett fortsätter högre räntekostnader att äta sig in i ekonomin samtidigt som inflationen ligger långt över målet och pressar såväl hushåll och företag som ECB.

Som en konsekvens av åtstramningarna har världshandeln dämpats påtagligt och det ska mycket till för att den utvecklingen inte fortsätter. Troligen dröjer det till nästa sommar innan centralbankerna sänker styrräntorna.

De nordiska länderna är alla små öppna ekonomier och påverkas mycket av omvärlden och av den globala handeln. Det är därmed rimligt att utgå ifrån att våra exportföretag går tuffare tider till mötes. De i många fall mycket starka rapporter som har lämnats, har byggt på historiska utfall. Framöver ser det inte lika ljust ut.

Danmark sticker ut med de bästa förutsättningarna. Läkemedelsindustrin, med Novo Nordisk som har en värdering nästan i paritet med dansk BNP, är förklaringen. Inte minst efter pandemin har denna sektor exploderat. Det gör att beroendet av dessa företag är mycket stort. Sektorn tycks dock ha goda förutsättningar även framöver.

Övriga tre ekonomier har liknande utmaningar, men de är mest påtagliga i Sverige. Vi har en större räntekänslighet än övriga länder, vilket utgör en risk för både hushållens skulder samt för åtminstone delar av den kommersiella fastighetsbranschen. 

Till det ska läggas den svaga kronan som utgör ett allt större samhällsproblem. Risken är att den tvingar Riksbanken att höja räntan inte bara i september utan även i november trots att ekonomin går svagt. Hushållens motståndskraft har än så länge varit god, men även om hushållen fortfarande har starka balansräkningar lär efterfrågan dämpas påtagligt i höst när även arbetsmarknaden viker.

Den här artikeln publicerades initialt i Nordea Economic Outlook: Tunga steg. Publikationsdatum 6 september 2023. Läs mer från den senaste Nordea Economic Outlook.

Författare

Namn:
Annika Winsth
Titel:
Chefekonom
Economic Outlook
Insikter
Ekonomi
Börs och investeringar