Anteeksi...

Sivua ei ole saatavilla suomeksi

Pysy sivulla | Siirry aiheeseen liittyvälle suomenkieliselle sivulle

Nordeas konjunkturrapport: Höstvindar

Pressmeddelande | 2018-09-05 10:00

Konjunkturtoppen är passerad och tillväxten dämpas, samtidigt som arbetsmarknaden förblir stark. Sverige har goda ekonomiska förutsättningar att möta avmattningen. Det framgår av Nordeas konjunkturrapport Economic Outlook.

– Exporten har hittills i år varit en besvikelse och ledande indikatorer talar för att resten av året inte blir bättre. Handelskonflikt, högre energipriser och något högre räntor dämpar global tillväxt som stannar runt 3,5 procent under prognosperioden säger Nordeas chefekonom Annika Winsth.

Inhemsk ekonomi har redan bromsat in, konstaterar Annika Winsth.

– En lugnare utveckling av investeringar och offentlig konsumtion ligger bakom. Hushållen håller än så länge uppe efterfrågan, men är räntekänsliga och påverkas av den osäkerhet som utvecklingen på bostadsmarknaden utgör.

Arbetsmarknaden är fortsatt stark även om trycket lättat något, inte minst inom byggsektorn. Löneökningarna är trots det förvånansvärt stabila. Tyska löner ökar emellertid och det kan så småningom få visst avtryck i svenska löner. Nästa avtalsrunda är dock först 2020 och det lär därmed inte ge stöd till inflationen och Riksbankens agerande i närtid.

– Riksbankens räntemöten blir svårbedömda i höst då direktionen är splittrad. I ena vågskålen ligger en alltför låg underliggande inflation, i den andra en krona som nu börjar bli så svag att den oroar Riksbanken. Nordeas bedömning är att det dröjer ända till slutet av 2019 innan första räntehöjningen. Konjunkturtoppen är då passerad och det finns inte utrymme för mer än tre höjningar, till en reporänta på 0,25 procent. I den miljön förblir kronan svag, säger Annika Winsth.

Risken finns att det tar tid att bilda regering i höst och att det blir svårt att genomföra reformer för att förbättra svensk konkurrenskraft och tillväxtmöjligheter. Det är olyckligt, men är inget som oroar finansmarknaderna i närtid. En svag regering väcker dock frågor om finanspolitikens förmåga att ta ett större ansvar vid en avmattning, då utrymmet för penningpolitiken är begränsat.

Sverige, nyckeltal 2017 2018P 2019P 2020P
BNP, % 2,3% 2,7% 2,0% 2,0%
BNP, kalenderkorrigerad, % 2,5% 2,8% 2,1% 1,8%
Arbetslöshet, % 6,7% 6,3% 6,3% 6,4%
Inflation, KPIF, årsgenomsnitt, % 2,0% 2,2% 2,0% 1,5%
Offentligt finansiellt sparande, % av BNP 1,3% 0,6% 0,3% 0,3%

Läs hela rapporten här.

För ytterligare information:

Annika Winsth, chefekonom, 070 612 59 59
Afroditi Kellberg, presschef, 073 350 55 99

Documents