Beklager...

Siden findes desværre ikke på dansk

Bliv på siden | Fortsæt til en relateret side på dansk

Förordning om transparens i transaktioner för värdepappersfinansiering och om återanvändning (STFR)

EU har antagit Förordningen om transparens i transaktioner för värdepappersfinansiering och om återanvändning (Securities Finance Transaction Regulation, STFR) för att öka transparensen och tillsynen över marknaden för värdepappersfinansiering. Förordningen innehåller en rapporteringsskyldighet för motparter i samband med:

  • repor
  • köp- och återförsäljningstransaktioner
  • utlåning eller inlåning av värdepapper
  • marginalutlåning (prime brokerage)

SFTR motsvarar i stort EMIR-förordningen för derivatmarknaden och ger Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (European Securities and Markets Authority, ESMA) bemyndigande att godkänna och reglera transaktionsregister och introducerar dubbel rapporteringsskyldighet för parter som gör affärer med transaktioner av ovan typer.
Rapportering inleds den 11 april 2020 för värdepappersföretag och kreditinstitut (se mer under Tidslinje).

På den här sidan beskrivs kortfattat vad Nordea och du som kund behöver göra för att uppfylla dessa krav. Här finns också information om Nordeas status i förhållande till SFTR.

Tillämpningsområde och omfattning

SFTR är en EU-förordning. Transaktioner mellan parter inom EU måste därför uppfylla kraven i denna förordning. SFTR sträcker sig dock utanför EU:s territorium genom att även omfatta transaktioner som utförs av en EU-filial med en motpart i tredjeland.
Transaktioner med medlemmar i Europeiska centralbankssystemet (ESCB) är emellertid undantagna från rapportering enligt SFTR eftersom de omfattas av MiFID II-bestämmelserna och inte ska dubbelrapporteras.

SFTR är huvudsakligen ett rapporteringssystem. Förordningen ålägger parterna i en transaktion att rapportera uppgifter om transaktionen i ett transaktionsregister på T+1 (T=transaktionsdag) och därefter dagligen rapportera eventuella förändringar samt säkerheter och värderingar under transaktionens löptid. Regelverket omfattar ett antal tabeller som specificerar vilka uppgifter som måste rapporteras (se Regelverk för mer information). Förordningen är mer omfattande än EMIR då den också föreskriver ett standardformat för kommunikationen med transaktionsregistren, nämligen ISO 20022-standarden för transaktionsregistrering.

Rapporteringen omfattar fem avgränsade områden:

  • transaktions- och transaktionsrelaterade säkerheter
  • säkerhet (betalningsinställelse)
  • värdering
  • marginaldatarapportering för central motpart avseende clearade värdepappersfinansieringstransaktioner
  • återanvändning av säkerhet, återinvestering av kontanter och uppgifter om finansieringskällor

Kundtyper

I likhet med EMIR och MiFID definierar SFTR olika typer av motparter i en transaktion. Motparterna delas in i finansiella (FC) eller icke-finansiella (NFC). NFC-kategorin delas därefter in i NFC:er och mindre NFC:er.
Enligt ESMA:s slutliga tekniska standardrapport för SFTR betraktas en NFC som mindre om minst två av följande tre tröskelvärden inte överskrids:

  • balansomslutning på 20 miljoner euro
  • nettoomsättning på 40 miljoner euro
  • medeltal anställda på 250 för räkenskapsåret

Vidare anses centrala motparter (Central Clearing Parties, CCP) som en särskild motpartskategori som omfattas av andra rapporteringskrav

Tidslinje

ESMA har beslutat om en successiv implementering av SFTR i fyra faser.
Den 11 april 2020 startar fas 1 som innefattar EU-baserade värdepappersföretag och kreditinstitut.

Fas 2, med start den 11 juli 2020, inbegriper centrala motparter och värdepapperscentraler samt värdepappersföretag och kreditinstitut utanför EU.

Fas 3, med start den 11 oktober 2020, då fondföretag (UCITS) och alternativa investeringsfonder (AIF), försäkringsbolag och tjänstepensionsinstitut tillkommer, och slutligen

Fas 4 som omfattar icke-finansiella företag (NFC) för vilka rapporteringen påbörjas den 11 januari 2021.

För Nordea startar rapporteringskraven i fas 1 medan många av våra kunder inte ska börja rapportera förrän om tre, sex eller nio månader.

Retroaktivitet

De tekniska standarderna för tillsyn innehåller ett krav på retroaktivitet för SFTR-transaktioner som genomförs före starten (11 april) och som fortfarande är i kraft 180 dagar efter startdatumet, vilka ska rapporteras 180–190 dagar efter starten. I samrådsarbetet var ESMA öppna för olika tillvägagångssätt, och förtydligande väntas i samband med publiceringen av slutrapporten i december 2019. Transaktioner som inleds före startdatumet och avslutas före de 180 dagarna ska inte rapporteras.

Nordea räknar med att retroaktivt rapportera enligt tekniska standarden för tillsyn (180 dagar efter start) för att kunna fokusera på nya transaktioner under startfasen, och då många av motparterna till transaktionerna först börjar rapportera tre eller sex månader efter starttidpunkten. Om kunder har starka önskemål om tidigare retroaktiv rapportering kommer Nordea att hantera detta från fall till fall.

 

Bestämmelser

 

LEI-koder blir obligatoriska

Från och med april 2020 blir globala identifieringskoder för juridiska personer (Legal Entity Identifier, LEI) obligatoriska om du som kund vill göra en transaktion för värdepappersfinansiering. Utan LEI blir det inte möjligt att rapportera din sida av en transaktion i ett transaktionsregister.

Gå till avsnittet om LEI för mer information.

Utfärdar-LEI är obligatorisk

ESMA har i sina valideringsregler angett att värdepappersemittentens LEI är en obligatorisk uppgift för alla värdepapper placerade som ett lån och för värdepapper ställda som säkerhet. Detta är förmodligen inte något stort problem för europeiska instrument med höga kreditbetyg. För vissa emissioner med högriskinstrument såväl inom som utanför EU kan LEI-uppgifter dock saknas. SFTR kan därmed indirekt begränsa listan med ISIN som får användas för värdepappersfinansieringstransaktioner eller som säkerhet för en sådan transaktion.

Obligatoriska grunduppgifter

Kundkategorier (kundtyper), sektorkod och tillkommande sektorkoder är viktiga för rapportering enligt SFTR och måste tillhandahållas den rapporterande parten om du väljer att delegera rapporteringen.

Kundtypen är särskilt viktig eftersom den styr startdatumet för rapporteringen.

Unika transaktionskoder blir obligatoriska

Varje värdepappersfinansieringstransaktion tilldelas en global unik transaktionskod (Unique Transaction Identifier, UTI). Transaktionsparterna ska informera varandra om denna kod och komma överens om vem som ska generera koden. Om sådan överenskommelse saknas föreskriver förordningen en vattenfallsmodell för att bestämma den genererande parten. Den genererande parten är skyldig att utväxla koden med motparten ”skyndsamt i ett elektroniskt format för att båda parter ska kunna uppfylla sin rapporteringsskyldighet på T+1”. Nordeas modell för UTI-generering beskrivs i avsnittet om UTI-utbytesprocesser.

För handel på elektroniska handelsplatser och vid handel med central clearing och central bekräftelse, är det systemleverantören som tilldelar och meddelar UTI:er.

Nordeas erbjudande och stöd för SFTR

 

Obligatorisk och frivillig delegering

Delegerad rapportering innebär att den rapporterande parten (normalt den finansiella motparten i en transaktion) utför rapporteringen i transaktionsregistret för båda parters räkning.

SFTR-förordningen föreskriver obligatorisk delegering för mindre NFC:er. Detta innebär att om en transaktionspart klassas som en mindre NFC är det FC som blir ansvarig för SFTR-rapporteringen. NFC ska förse FC med de grunduppgifter som FC behöver för rapporteringen. Detta inbegriper att skaffa och upprätthålla en giltig LEI-kod, men ansvaret (och ansvarsskyldigheten) för rapporteringen faller på den finansiella motparten. Obligatorisk delegerad rapportering börjar gälla samtidigt som fas 4 i januari 2021 (Tidslinje).

Frivillig delegerad rapportering är också tillåten enligt SFTR. I sådant fall kommer transaktionsparterna överens om vilken av parterna som ska sköta rapporteringen av samtliga transaktioner dem emellan. Detta skiljer sig från den obligatoriska delegeringen av rapporteringen eftersom den delegerande parten har kvar ansvaret och ansvarsskyldigheten för att rapporteringen är korrekt och fullständig, inte den rapporterande parten.
Nordea kommer att stödja både obligatorisk och frivillig rapportering från april 2020.

Rapporteringen sker efter bästa förmåga (givet den höga graden av hopparning och matchning som krävs enligt förordningen ligger det i den finansiella motpartens intresse att båda sidor av en transaktion rapporteras så korrekt och fullständigt som möjligt). Både obligatoriskt och frivilligt delegerad rapportering kommer att vara kostnadsfri och de ökade kostnaderna väntas avspeglas i prissättningen för underliggande transaktioner.

 

Rapporteringsfragmentering

Kunder med värdepappersfinansieringstransaktioner med flera finansiella motparter kommer att märka en viss fragmentering i rapporteringen. Detta kan, även om olika motparter rapporterar till olika transaktionsregister, vara fallet för både rapporteringen av transaktioner och säkerheter. Om kunden utför sin clearing via centrala motparter måste marginalrapporteringen utföras av den finansiella motparten som assisterad rapportering eller av den centrala motparten (CCP). Om kunden återanvänder en ställd säkerhet måste återanvändningsrapporteringen utföras av någon av de finansiella motparterna. Vid delegerad rapportering skulle en kund därför dagligen behöva informera om återanvändning och, i förekommande fall, central motparts marginalinformation till en av sina finansiella motparter.

 

Assisterad rapportering

Vid assisterad rapportering erbjuder sig den rapporterande parten, vanligtvis ett finansinstitut eller en leverantör av finansiella tjänster, att bygga upp ISO 20022-strukturen för meddelandena med hjälp av den information som är tillgänglig för den rapporterande parten och gör därefter filerna tillgängliga för kunden som kan lägga till de uppgifter som den rapporterande parten saknar. Assisterad rapportering kan inkludera support för att överföra de fullständiga filerna till ett transaktionsregister. Detta är mindre troligt då kunder som väljer tillvägagångsättet med assisterad rapportering gör det för att ha kontroll över rapporteringsprocessen och kanske också för att undvika att behöva lämna ut information som till exempel återanvändningsprocent, vilka instrument som kunden innehar osv., till en finansiell motpart.

Nordea kommer inte att erbjuda assisterad rapportering för SFTR vid starten i april 2020.

 

Processer för hopparning och matchning i transaktionsregister (TR)

SFTR är i hög grad inriktad på en hög och jämn kvalitet på de uppgifter som rapporteras till transaktionsregistren. Förordningen är tydlig med att man inte önskar överrapportering och att parterna i en transaktion behöver komma överens om vem som ska generera UTI. Om du saknar ett UTI från motparten och du har kommit överens om att denne ska generera sådana har du inte rätt att generera ett eget UTI för att hålla rapporteringstidfristerna, eftersom detta skulle betraktas som överrapportering.
På samma sätt som för EMIR kommer transaktionsregistren att försöka para ihop de två sidorna av en transaktion med hjälp av angivna UTI:er. Transaktionsregistren kommer att sköta hopparning inom det egna registret och med andra transaktionsregister. Transaktionsregistren kommer att utbyta information om transaktioner för värdepappersfinansiering som inte kunnat paras ihop i det egna registret.

Efter hopparning utför transaktionsregistren en matchning enligt specifikationerna som slagits fast av ESMA i de tekniska standarderna för tillsyn och genomförande (RTS respektive ITS) avseende SFTR. Upp till 100 av 155 rapporteringsbara fält har markerats som matchningsfält med angivna toleransgränser. Genomförandet av matchningen sker i flera steg, med start utifrån grunduppgifterna. Matchningen sträcker sig över flera år.

 

Förmatchning

Förmatchning är inte något krav i SFTR men med tanke på de korta tidsfristerna för rapportering på T+1, antalet matchningsfält och de snäva matchningströskelvärdena som ESMA fastställt öppnar sig en marknad för lösningar som gör det möjligt för parterna att hantera matchningsavvikelser redan på transaktionsdatumet (T) för att lösa så många avvikelser före sista rapporteringstidpunkten som möjligt.

Flera tjänsteleverantörer erbjuder förmatchningstjänster som ger parterna möjlighet att rapportera transaktionsuppgifter till en central enhet, som därefter svarar för matchning, UTI-tilldelning och eventuellt också hanterar rapporteringen till transaktionsregistret. Eftersom det finns flera tjänsteleverantörer är marknaden fragmenterad och vissa motparter kommer att finnas på en plattform, andra på andra plattformar, några kommer att stödja flera och andra kommer inte att välja förmatchning alls. Ju större fragmentering, desto mindre är fördelarna med förmatchningslösningar.

Nordea har valt att ansluta sig till IHS Markit/Pirums förmatchningsplattform för sin intradagsrapportering av samtliga transaktioner för värdepappersfinansiering där vi är motpart på transaktionsdagen (T) med regelbundna överföringar (varje eller varannan timma under kontorstid + överföring av säkerhets- och transaktionsstatus vid slutet av dagen). Detta innebär också att vi kommer att införa processer för intradagsförmatchning för att reda ut så många avvikelser som möjligt före sista rapporteringstidpunkten, T+1.

UTI-utbytesprocesser

En av de viktigaste lärdomarna från EMIR var att utbytet av UTI:er vid röstförmedlade transaktioner och andra bilaterala transaktioner utanför handelsplatser var den huvudsakliga orsaken till missad eller felaktig rapportering. Mot denna bakgrund har SFTR lagt större vikt på ansvaret för att generera och utbyta UTI. Det finns emellertid ännu ingen globalt antagen ”mall” som skulle ge parterna i en transaktion möjlighet att oberoende av varandra tilldelas samma UTI, därav behovet av att utbyta UTI.
Här ser vi flera lösningar och tjänsteleverantörer, och förmatchningen som vi beskriver ovan är en av dem. Men där det finns många lösningar blir marknaden fragmenterad och vi får se om någon av dessa lösningar utvecklas till standarder på global eller regional/lokal nivå eller inom vissa motpartsnätverk.

Varje part i en transaktion för värdepappersfinansiering behöver fundera på hur de ska hantera sin UTI-process – om de alltid vill generera UTI:er (och också ha ”privilegiet” att utbyta UTI skyndsamt i ett elektroniskt format), inhämta UTI från motparten, använda förmatchningsplattformen för att generera och utbyta UTI:er eller om de vill sköta utbytet bilateralt med sina transaktionsparter.

Nordea kommer att använda lösningen från IHSMarkit/Pirum för att tilldela och utbyta UTI:er med andra deltagare på plattformen. Plattformen kommer, via en kundportal eller ett SFTP-gränssnitt, ge icke-rapporterande parter möjlighet att få UTI:er tilldelade till sina LEI. Dessförinnan kommer vår rapporteringslösning att hämta UTI:er som genereras på elektroniska handelsplatser, exekveringstjänster och anpassningsplattformar. Vid delegerad rapportering åtar sig Nordea automatiskt uppgiften att generera UTI:er.

För resterande transaktioner (röstförmedlade transaktioner med parter som inte är med på samma förmatchningsplattform eller inte på någon sådan plattform alls) undersöker sektorn två alternativ som bygger på en minimifältlista för utbyte av UTI:er och transaktionsuppgifter så att parterna kan genomföra transaktionsmatchning och UTI-utbyte. En sådan minimifältlista skulle kunna användas mellan olika matchningsplattformar och bilateralt mellan två parter.
Nordea ska etablera bilaterala UTI-utbytes-/sökprocesser som körs på T+1 kl. 9:00 CET och sedan repeteras med jämna mellanrum till dess alla UTI:er har utbytts/inhämtats.

Transaktionsregister

SFTR ger ESMA mandat att godkänna och övervaka transaktionsregister. Ett transaktionsregister är en central databas som gör det möjligt för oss som parter i en transaktion för värdepappersfinansiering att skicka uppgifterna om dessa till en datacentral. Transaktionsregistret är sedan skyldigt att göra dessa uppgifter tillgängliga för olika tillsynsmyndigheter, däribland lokala finansinspektioner och ESMA självt.
Det finns flera transaktionsregister på marknaden som har godkänts, eller som kommer att godkännas, som transaktionsregister under SFTR, bland andra:

  • DTCC (EU och Storbritannien)
  • Regis TR (EU och Storbritannien)
  • UnaVista

För SFTR underlättas valet av register något jämfört med EMIR tack vare standarden för överföring till och från transaktionsregistret (ISO 20022). Många tjänsteleverantörer påstår sig vara TR-oberoende och kan överföra transaktionerna till det TR som motparten väljer.

Nordea har beslutat sig för att använda DTCC (EU) som sitt huvudsakliga TR för SFTR. För delegerad rapportering (se Obligatorisk och frivillig delegering) vil vår lösning likaså rapportera kundsidan i våra transaktioner till DTCC (EU).
Som part i transaktioner för värdepappersfinansiering bör du överväga ditt val av TR. Av transparens- och avstämningsskäl rekommenderar vi att du bara använder ett TR. Lokala finansinspektioner erhåller uppgifter från transaktionsregistren som du kan bli ombedd att verifiera och förklara. För alla utom mindre NFC:er rekommenderar vi kunder att ansluta sig till ett TR avseende SFTR och meddela sina finansiella motparter om detta.

Regelverk

Med beaktande av slutsatserna från G20-toppmötena efter finanskrisen, där det beslutades att stärka tillsynen över finansmarknaderna, och givet Rådet för finansiell stabilitets (FSB) rekommendationer om övervakning och reglering av så kallad ”skuggbanksverksamhet”, publicerades Förordningen om transparens i transaktioner för värdepappersfinansiering och om återanvändning (SFTR) den 23 december 2015. Ladda ner här.

I SFTR bemyndigar Europeiska unionen ESMA att utforma de tekniska standarderna för tillsyn (RTS) och de tekniska standarderna för genomförande (ITS) avseende SFTR. Utförlig information från ESMA om detta hittar du här.

Information till kunder och insamling av uppgifter

För en så smidig start på SFTR-rapporteringen som möjligt är det viktigt att parterna har stämt av sina önskemål och utbytt relevanta grunduppgifter före startdatumet. För att uppnå en sådan smidig övergång kommer Nordea att informera sina kunder och be dem inkomma med nödvändiga uppgifter så att en korrekt transaktionsrapportering kan börja när rapporteringsskyldigheten enligt SFTR träder i kraft den 11 april 2020.

Nordeas kommunikation med kunderna har till syfte att samla in nödvändiga grunduppgifter, inklusive LEI, typ av part samt preferenser avseende delegerad rapportering, förmatchning och UTI-generering.

Kontaktuppgifter

Kontakta sftr [at] nordea.com (sftr[at]nordea[dot]com) om du har några frågor om ovanstående