Arbetsutbudet dämpar tillväxten

Stark befolkningstillväxt sedan 2000

Sedan 2000 och fram till 2019 ökade Sveriges befolkning med i genomsnitt ca 75 000 personer per år. Det är en stark tillväxt, både historiskt och jämfört med många andra europeiska länder. Befolkningsökningen i arbetsför ålder (15-74 år) i Sverige har framförallt drivits av invandring. Ökningen av den utrikes födda befolkningen har därmed motverkat att den inrikes födda befolkningen har minskat sedan några år tillbaka, se graf. Invandringen har nu minskat samtidigt som barnafödandet är historiskt lågt. Detta har sammantaget medfört att befolkningstillväxten bromsat in påtagligt.

Befolkningstillväxt 15-74 år: 

Förändring, tusental personer per år

Svagare befolkningstillväxt framöver…

Vi står inför ett demografiskt skifte. Lägre barnafödande och en åldrande befolkning är ett internationellt fenomen och Sverige är inte ensamt om att ha ett arbetskraftsutbud som växer långsammare. I vissa länder minskar det till och med. 

Enligt SCB:s prognos blir befolkningstillväxten låg även framöver. I Sverige väntas befolkningen öka med sammanlagt ca 250 000 de kommande tio åren, eller i genomsnitt 0,2 procent per år, jämfört med närmare en miljon, eller 1 procent per år, under 2010-talet. Förklaringen är fortsatt låga födelsetal och låg nettoinvandring. Samtidigt blir vi allt äldre. Därmed utgörs en växande andel av befolkningen av personer som har lämnat arbetsmarknaden och försörjningsbördan ökar för de som arbetar. Befolkningen i arbetsför ålder växer med i genomsnitt med ca 25 000 personer eller 0,3 procent per år de kommande tio åren.

…innebär lägre tillväxt i svensk ekonomi på sikt

På lång sikt bestäms den ekonomiska tillväxten av arbetsutbudet (arbetskraft och timmar) samt hur mycket som produceras per arbetad timma (produktivitet). Grunden för ekonomisk tillväxt är därmed att arbetsutbudet eller produktiviteteten ökar. Produktivitetstillväxten kan variera mycket över tid. Den har i genomsnitt varit 1,5 procent per år i Sverige de senaste 40 åren till följd av bl.a. teknologisk utveckling och en högre utbildningsnivå. Sedan finanskrisen har tillväxten dock varit betydligt svagare, knappt 1 procent per år. Den lägre produktivitetstillväxten är en internationell trend och det finns ingen entydig förklaring. Utveckling framöver är därför osäker.

Arbetsutbudet bestäms av befolkningen, hur stor andel av befolkningen som arbetar samt av arbetstiden. Arbetskraftsdeltagandet i Sverige är generellt högt. Även om det inom vissa grupper finns utrymme för ökning är möjligheterna att öka deltagandet ytterligare begränsade. Samtidigt som det finns grupper som arbetar deltid är det också en pågående debatt i Sverige om att minska arbetstiden, vilket allt annat lika skulle dämpa arbetsutbudet. Därmed är det främst befolkningstillväxten som styr utbudet på lång sikt.

BNP-tillväxten i Sverige har i genomsnitt varit 2,2 procent mellan 2000 och 2019. Under denna period växte befolkningen relativt starkt, men även en ökande sysselsättningsgrad bidrog till tillväxten. Osäkerheten kring BNP-tillväxten på lång sikt är stor. Men när befolkningstillväxten bromsar in, samtidigt som utrymmet att öka arbetskraftsdeltagandet ytterligare är begränsat, innebär det att långsiktig BNP-tillväxt bromsar in. En produktivitetstillväxt som återhämtar sig till det historiska genomsnittet (1,5 procent) innebär en långsiktig BNP-tillväxt på omkring 1,8 procent att jämföra med genomsnittet på 2,2 procent. Om produktivitetstillväxten inte återhämtar sig och istället förblir motsvarande genomsnittet sedan 2000 dämpas tillväxten ytterligare, till närmare 1,3 procent. När arbetskraftsutbudet håller tillbaka tillväxten utgör därmed produktivitetens utveckling en större andel av tillväxten i ekonomin.

Den här artikeln publicerades initialt i Nordea Economic Outlook: Fastare mark. Publikationsdatum 3 september 2025. Läs mer från den senaste Nordea Economic Outlook .