Världen upplever just nu den största förlusten av arter sedan dinosaurierna, på grund av oss människor. Enligt WWF har artpopulationerna minskat med i genomsnitt 69% sedan 1970. Forskning visar att de tre största bidragande faktorerna till förlust av biologisk mångfald är förändrad mark- och havsanvändning, exploatering av djur och växter för mat och material, samt klimatförändringarna. Sett till branscher är det lantbruk, skogsbruk, fiske och havsbaserad odling som tillsammans orsakar nästan tre fjärdedelar av all artförlust. För att bromsa trenden beslutade länderna på FN:s konferens för biologisk mångfald 2022 att 30% av jordens yta ska skyddas eller återställas senast 2030.
Ohållbar utveckling innebär att upp till en miljon arter riskerar utrotning inom de närmsta årtiondena enligt FN. Även om det egentligen inte går att sätta ett monetärt värde på naturen så finns det grova uppskattningar som kan ge perspektiv. Enligt Världsbanken är mer än 50% av den globala BNP:n beroende av naturresurser så som vatten, pollinering och råmaterial. När lokala ekosystem kollapsar eller kraftigt försvagas kommer det sannolikt att ge effekter längs med företags värdekedjor. Detta kan i sin tur leda till inflation och systemkritiska finansiella risker.
Den politiska viljan att agera för att skydda och återställa naturen gör att företag med stor miljöpåverkan riskerar att få ökade krav och regleringar för sin verksamhet. Med dessa risker kommer också möjligheter att investera i bolag som är positionerade för att återställa och stödja en mer hållbar användning av naturens resurser. World Economic Forum uppskattar att dessa affärsmöjligheter är värda upp till 10 000 miljarder amerikanska dollar årligen vid år 2030.
Den politiska viljan att agera för att skydda och återställa naturen gör att företag med stor miljöpåverkan riskerar att få ökade krav och regleringar för sin verksamhet.
Utifrån ett riskhanteringsperspektiv gör investerare klokt i att överväga hur beroende bolagen och deras värdekedjor är av naturresurser, exempelvis träfiber, foder eller vatten. Det är också viktigt att analysera biologisk mångfald från det andra perspektivet: i vilken utsträckning påverkar bolagens verksamhet och slutprodukter den biologiska mångfalden – såväl positivt som negativt. Vissa branscher och geografiska områden utgör större risker än andra. Exempelvis utgör det en stor risk att driva ett dryckesföretag eller en gruva i ett område med vattenbrist, likaså att bedriva kött- eller sojaproduktion i Amazonas. Bolag som aktivt arbetar för att minska sitt avtryck på naturen och återskapa mark eller vatten är bättre positionerade för framtiden.
Termen “natur-positiv” används för att beskriva ett angreppssätt som berikar den biologiska mångfalden, lagrar koldioxid, renar vatten och minskar riken för pandemier. Kortfattat stärker en natur-positiv verksamhet motståndskraften för vår planet, våra samhällen och ekonomier.
Investerare kan exempelvis leta efter bolag som producerar certifierade produkter (exempelvis ekologisk mat eller FSC-certifierade möbler), eller bolag som utvecklar lösningar för att förnya naturens resurser eller förhindra negativa effekter. Exempel är bolag som renar vatten eller erbjuder teknik och metoder som minskar jordbrukets användning av vatten och kemikalier. Sociala faktorer och bolagsstyrning bör också beaktas genom att se till policys, åtaganden och mål i relation till biologisk mångfald och lokala samhällen, inte minst ursprungsbefolkningar och lantbrukare. Engagemang, så som att rösta på bolagsstämmor, kan användas för att påverka bolag till att bli mer cirkulära.
Nordea adderade nyligen en tematisk fond som fokuserar på biologisk mångfald i produktutbudet. Fonden investerar i bolag som har för avsikt att använda naturens resurser och ekosystem på ett mer hållbart sätt än konkurrenterna. Fonden väljer också in bolag med tekniker, varor och tjänster som hjälper till att minska förlusten av biologisk mångfald och återställa naturen. Du kan läsa mer om vårt utbud av tematiska fonder på nordea.se.
