Kalkylblad var förr kanske det vanligaste verktyget för valutahantering, säger Nordeas Kristoffer Jansell, men automatisering och digitalisering håller på att förändra vårt sätt att handla med valutor.
Kalkylblad var förr kanske det vanligaste verktyget för valutahantering, men automatisering och digitalisering håller på att förändra vårt sätt att handla med valutor. I den här intervjun förklarar Kristoffer Jansell, Nordeas automatiserings- och digitaliseringsexpert på valutaområdet, varför kalkylblad och gamla system får lämna plats för automatisering som en del av det skifte som ska göra valutahandeln betydligt smidigare.
Valutahandeln har halkat efter i utvecklingen jämfört med exempelvis aktiehandeln. Men tack vare framsteg inom robotteknik, maskininlärning och andra typer av artificiell intelligens, samt tillgång till större så kallade API:er (application programming interfaces), är nu valutamarknaden redo för förändring.
Många företag kämpar fortfarande med gamla system och är beroende av kalkylblad för att hantera sin valutaexponering. Det är ett tidskrävande arbete som medför operativ risk och ibland otillräcklig riskhantering. Man bör därför inte underskatta styrkan i att låta en regelbaserad robot eller avancerad algoritm översätta data till åtgärder. Det är trots allt så, att robotar styrs till mindre dela av förutfattade meningar än vi människor, och de gör färre fel.
Med en regelbaserad valutahandel minskar även risken för individuella spekulationer, vilket säkerställer att valutaflödena alltid handlas i enlighet med företagets strategi och policy. Det frigör i sin tur tid, så att man kan fokusera mer på kärnverksamheten eller riskbegränsande åtgärder, istället för att lägga för mycket tid på manuell och vardaglig valuta- och likviditetshantering.
Finans- och ekonomichefer får allt mer att göra, och det kan vara svårt att hitta rätt balans i vardagen när valutahanteringen bara är en av många uppgifter som ska hinnas med.
Många näringslivsledare och toppchefer pratar nu om automatisering. Det blir vanligare att ledningen sätter upp individuella mål för personal inom finans och likviditetshantering för att de ska ta till sig ny teknik och nya verktyg för automatisering, och därigenom öka förändringstakten och effektiviteten.
Det beror på hur det ser ut i ert företag och på hur komplex verksamheten är. Viss valutahantering kräver fortfarande att någon medarbetare är inblandad. Man kanske har en stor valutaexponering mot två olika marknader vars valutor står för huvuddelen av exportinkomsterna. Man vill då ha full kontroll över dessa viktiga valutaflöden och veta exakt till vilka kurser man kommer att handla och när. Det kanske också finns överväganden att utöka verksamheten på dessa två marknader genom fusioner och förvärv, och det kan bli svårt att harmonisera processer, datakällor och riktlinjer i organisationen.
I många företag händer det då och då att man genomför stora ”engångsaffärer” med snäva marginaler som man vill valutasäkra på ett annat sätt än normal valutahantering. I sådana fall är det bäst att låta människor fatta besluten eftersom systemet som är kopplat till API:n, eller själva uppgifterna, kanske inte fullt ut kan förstå hur komplicerad situationen är.
Min personliga uppfattning är att de mest framgångsrika företagen använder en kombination av automatisering och mänskligt intellekt.
Min personliga uppfattning är att de mest framgångsrika företagen använder en kombination av automatisering och mänskligt intellekt, och det är precis vad man får med Nordeas tjänster och valutaerbjudande. Genom att automatisera mindre valutaflöden och valutasäkra dem, kan de flesta företag spara mycket tid. Det tar lika lång tid att köpa en dollar som att valutasäkra fem miljoner euro. Automatisering kan verkligen frigöra tid genom att ta över monotona arbetsuppgifter, som valutaväxling och enklare, men ändå sofistikerad valutasäkring. För mer komplicerad valutasäkring, till exempel med optioner, rekommenderar jag att man vänder sig till en professionell rådgivare.
Den största fördelen är integrationen av valutahantering i företagets affärssystem så att valutahandeln blir en del av det dagliga arbetet och hanteras automatiskt. API:erna kan automatisera de flesta delarna av valutahandeln, från vanlig avista handel till terminer och swappar. API:erna tar också bort den operativa risken och risken för mänskliga misstag. Valutarisken hanteras dessutom i realtid, till exempel genom att låta fakturor, försäljning, beställningar eller betalningar föranleda en valutaaffär.
Slutligen, så är det mycket enkelt att komma igång genom att följa den framtagna dokumentationen och riktlinjerna här. Du kan enkelt registrera företaget, få tillgång och börja jobba med API:erna i vår testmiljö inom några minuter.
Det är trots allt så, att robotar styrs till mindre dela av förutfattade meningar än vi människor, och de gör färre fel.
FX Market Order är ett API för kunder som vill växla valuta till aktuella marknadskurser. Det innebär att API:n utför handeln åt er direkt på valutamarknaden, precis som om ni hade använt en multi-portal eller trading terminal. För att ge ett exempel: anta att man har dollar som skall växla till kronor. Med API:n kan man genomföra den här växlingen på valfri likviddag, eller till och med som en valutaswap. Vi erbjuder valutaprodukterna: avista, termin och swap.
FX Listed Rates är en API för kunder som behöver en fördefinierad valutakurs som gäller under en längre tid. Det kan vara en e-handels- eller butikslösning som visar priser och erbjuder betalning i kundens egen valuta före köpet så att kunden inte behöver oroa sig för kursförändringar och dolda avgifter. Med den här API:n kan kunden få en fast valutakurs som gäller i upp till 24 timmar åt gången för likviddagar med FX SPOT och TODAY. Dessutom kan kunden också få en ”helgkurs”, det vill säga en kurs som gäller över helgen även om marknaden är stängd.
I Nordeas utvecklarportal Open Banking kan man börja testa sitt arbetsflöde direkt. När man är redo att migrera sin lösning till produktion, måste man registrera vissa uppgifter (företagets organisationsnummer, KYC-uppgifter, etc.) innan man kan börja handla på riktigt. Det är också möjligt att registrera företaget genom ett förproduktionssystem som bygger på aktuella marknadsuppgifter från vår testmiljö. Då måste man emellertid vitlista företagets IP-adresser. Registrera dig här.
Vad kostar det? Integrationen och tjänsten är gratis.
EU:s andra betaltjänstdirektiv (PSD2) trädde i kraft i september 2019 och det ändrar inte bara förutsättningarna för banksektorn utan också hur våra kunder uträttar sina ärenden och har kontakt med oss i framtiden. PSD2-infrastrukturen bygger på öppna API:er och enligt direktivet måste alla banker lämna ut alla uppgifter som de har om en kund till konkurrenter eller externa parter om kunden begär detta. Det är bra för konsumenter och företag eftersom de får tillgång till den mest konkurrenskraftiga produkten oavsett vilken bank de använder. Det innebär också en stor möjlighet för oss, eftersom vi kan erbjuda våra automatiska lösningar till kunder som har flera banker och kunder som inte använder Nordea som bank, på ett mycket enklare sätt.
Marknaden är mer mogen på konsumentsidan när det gäller det som kallas ”plug-and-play”, men jag hoppas och tror, att det snart kommer att finnas några riktigt bra nätbryggor som ger åtkomst till företagskonton och transaktionsuppgifter från nordiska företag. Då kan vi verkligen börja skapa morgondagens ekosystem i banksektorn.
Vad gäller valuta-API:er, lägger vi just nu mycket tid på att utveckla och förbättra befintliga API:er men också på att bygga helt nya API:er som motsvarar kundernas föränderliga behov.
Jämfört med den digitala utvecklingen inom exempelvis internetbaserade banktjänster så har utvecklingen av nya valutalösningar och valutaverktyg varit blygsam. Men nu är valutamarknaden äntligen redo att ersätta kalkylblad och gamla system med nya automatiska lösningar – och det är verkligen på tiden eftersom många företag vill göra just detta.
Läs mer om Nordeas AutoFX-familjen.