2023-02-03 16:37

De 5 viktigaste dolda valutariskerna vid handel med tillväxtländer

Tillväxtländernas lagar och bestämmelser kan innebära tidsödande administration och kvarhållna betalningar. Det gäller att vara förberedd på vad som kan hända. Jana Poulsenova på Nordea Markets berättar om riskerna som man måste vara medveten om när man handlar med tillväxtländer.
Vung Ang in Vietnam

Världsekonomin mattas av, råvarupriserna far upp och ner, dollarn stärks och räntorna stiger i USA. Allt detta är negativt för tillväxtländerna och deras valutor.

En som själv känner av turbulensen är Jana Poulsenova på Nordea Markets. Hon leder ett team med experter som erbjuder rådgivning och skräddarsydda lösningar till företag som handlar med tillväxtländer.

”När man handlar med ett mer reglerat land måste man komma ihåg att landets lagar och bestämmelser och svängningarna på valutamarknaden påverkar både det egna företaget och motparterna även om avtalet har upprättats i euro eller dollar”, säger hon.

Här är de fem viktigaste dolda riskerna som Jana Poulsenova ser med att göra affärer och skicka betalningar till och från tillväxtländer:

1. Geopolitiska spänningar

Geopolitisk risk har alltid funnits på tillväxtmarknaderna, men förra året blev denna risk väldigt påtaglig i dialogen med kunderna.

”Rysslands invasion av Ukraina gjorde att 2022 blev ett mycket skakigt år”, säger hon.

Den ryska rubeln var tidigare en ganska likvid valuta, men så är det inte längre på grund av sanktionerna mot Ryssland. Ryska restriktioner har också fått stora konsekvenser för transaktioner i rubel på den globala finansmarknaden.

Sanktionerna påverkar dessutom inte bara Ryssland utan också andra länder. Den sanktionerade ryska banken Sberbank var till exempel den näst största banken i Kazakstan. När Sberbank uteslöts från handeln med tenge (KZT) försvann inte bara en stor aktör på bankernas interna KZT-marknad utan många globala banker förlorade också sin förmedlande bank för KZT.

”Det är mycket viktigt att titta på valutaflödet. Hur ser flödet ut, vilka banker är inblandade och vilken förmedlande bank använder min husbank?”, säger Jana Poulsenova.

2. Lokala lagar och bestämmelser

Många tillväxtländer har en tungrodd byråkrati som kan medföra tidsödande administration och kvarhållna betalningar.

Turkiet är ett exempel. Landets valuta, liran, har fallit till rekordlåga nivåer och flera nya lagar har införts bland annat för fakturering, företagsfinansiering, återföring av medel och finansiering av vostro-konton. Syftet med de nya lagarna är att försvara liran, men hittills har de haft liten effekt. Vi ser att turkiska företag ber sina utländska motparter om avtal i lira eftersom det är svårt för dem att betala i euro eller dollar.

3. Skatt

Skatt är ett annat område som man ska vara uppmärksam på. Vissa länder tar ut en skatt på valutaväxling.  

”Som ett exempel kan jag nämna Brasilien som tar ut en skatt på valutaväxlingar med realen”, säger Jana Poulsenova och tillägger ”vi har bra lösningar som uppfyller lagkraven i Brasilien och erbjuder effektiva betalningar i real till Brasilien.”

4. Ekonomin

En annan risk som lurar i bakgrunden är ekonomin. Lägre tillväxt i världsekonomin brukar slå mot tillväxtländerna som är beroende av världshandeln. Många tillväxtländer har sin statsskuld i dollar och en starkare dollar gör att räntan på lånen blir dyrare, vilket hotar att försämra deras kreditvärdighet. Därför försöker många tillväxtländer begränsa sitt beroende av dollarn.

Länder som har brist på dollar inför kontroller på sina utflöden för att skydda betalningsbalansen samtidigt som de försöker stimulera inflöden genom att lätta upp reglerna för inkommande betalningar.

”Vi hör från företag som inte får betalt för sina fakturor”, säger Jana Poulsenova.

Lokala myndigheter, till exempel i Egypten och Pakistan, har infört restriktioner för att stötta sina svaga valutor, tillägger hon. Det innebär att vissa affärer bara kan göras i landets egen valuta och att vissa affärer inte kan göras alls. Det finns dolda kostnader och risker med att handla med tillväxtländer – och avtal i dollar eller euro är inte alltid lösningen.

5. Press på företagen att använda landets valuta

Rent allmänt så vill myndigheterna att deras företag ska använda det egna landets valuta.

I Kina till exempel har centralbanken, Kinas folkbank, avskaffat flera regler för utlandsbetalningar med renminbin (RMB). Samtidigt rekommenderar myndigheterna kinesiska företag att använda RMB när de gör affärer med utländska företag för att undvika valutarisk och göra Kina mindre beroende av dollarn. RMB är fortfarande en reglerad valuta, men den är en av världens största mätt i omsättning.

Rent allmänt så vill myndigheterna att deras företag ska använda det egna landets valuta.

Jana Poulsenova och hennes specialister är bland de bästa i Norden på att hjälpa kunder med riskerna som uppstår när man gör affärer med tillväxtländer. Med deras stora kunskap om ländernas handelsregler och olika säkringsalternativ samt gedigna erfarenhet från många olika tillväxtländer, kan de hjälpa er att säkra trygga betalningar utan dröjsmål till eller från tillväxtländer.

De kan också hjälpa till med att utföra betalningar. Nordea har goda relationer med avvecklingsbanker i tillväxtländerna och kan därmed utföra och ta emot betalningar i lokala valutor via ett tryggt och effektivt kontonät.

Niklas Riesenfeld arbetar med dessa korrespondentbanker i Nordea. Han framhåller det utmärkta rykte som Jana Poulsenovas team har bland korrespondentbankerna.

”Jag får ofta höra från bankerna hur imponerade de är av vår kompetens på det här området. Det här teamet har enastående kunskaper om lagstiftningen i olika länder, vilka dokument som krävs och hur man lägger upp affärer”, säger han.

Insikter
Börs och investeringar