Beklager...

Siden findes desværre ikke på dansk

Bliv på siden | Fortsæt til en relateret side på dansk

Caroline Törnquist

2023-05-16 10:36

Få koll på bouppteckningen – familjerättsjuristen förklarar

När en person avlider är det mycket att tänka på. Bland annat ska en bouppteckning göras. Men vad innebär det? Och vad är bra att ha koll på? Här förklarar Nordeas familjerättsjurist Caroline Törnquist.

Caroline Törnquist, familjerättsjurist Nordea.

Mitt i sorgen när en anhörig avlidit är ofta frågorna kring vad som ska göras, förutom begravning, många. Exempelvis kring allt det praktiska som bouppteckning, arvskifte med mera. Jag möter ofta personer som behöver guidning: Vad är en bouppteckning och när görs den? Vad gäller kring arvskifte och när kan jag få ut mitt arv?  Vad spelar testamente för roll?

Detta är den första texten i en serie om tre artiklar rörande praktiska och juridiska frågor kring vad man ska göra när en anhörig avlidit. Den första texten handlar om bouppteckning, den andra om arvskifte och den tredje om testamente

Vad är en bouppteckning?

När en person har avlidit ska det göras en bouppteckning. En bouppteckning är en skriftlig sammanställning av den avlidnes och eventuella efterlevande maka eller makes tillgångar och skulder per dödsdagen. Där ingår tillgångar som exempelvis bostad, föremål i hemmet, värdepapper, likvida medel samt eventuella skulder.

Det är ett lagkrav att en bouppteckning upprättas när någon avlidit. En bouppteckning ska vara upprättad och förrättad inom tre månader från dödsfallet. Sedan har man ytterligare en månad på sig att skicka in den förrättade handlingen till Skatteverket för registrering. Först efter att den är registrerad kan ett dödsbo skiftas, det vill säga delas upp mellan de som ska ärva.

Det finns tydliga regler för vad en bouppteckning ska innehålla.

Vem upprättar en bouppteckning och vad ska den innehålla?

Den som ansvarar för bouppteckningen kallas för bouppgivaren. Det kan till exempel vara efterlevande make eller maka, sambo, syskon, barn eller jurist. Dödsbodelägarna kan göra bouppteckningen själva, men om det känns svårt eller om det uppstår oenighet mellan dödsbodelägarna finns det expertis att ta hjälp av.  

Det finns tydliga regler för vad en bouppteckning ska innehålla. Förutom den avlidnes tillgångar och skulder, inklusive eventuellt kapital- och pensionsförsäkringar så ska bouppteckningen också innehålla den avlidnes namn, personnummer, hemvist och dödsdag. Var den avlidne gift ska efterlevande make eller makas tillgångar och skulder också antecknas och värderas på samma sätt som den avlidnes. Samtliga dödsbodelägare, universella testamentstagare och efterarvingar ska antecknas i bouppteckningen. Finns det äktenskapsförord och/eller testamente ska det också anges i bouppteckningen. Man kan säga att en upprättad bouppteckning utgör en så kallad ”legitimationshandling” för dödsboet.

Upprättar dödsbodelägarna bouppteckningen själva kan det ibland upplevas som svårt att få reda på den avlidnes alla tillgångar och skulder. Många banker skickar per automatik ut kapital- och räntebesked till folkbokföringsadressen för dödsboet. Att ta fram den avlidnes senaste självdeklaration inklusive underlagen för densamma kan också vara ett tips för att få överblick över vad den avlidne ägde.  

När får jag mitt arv?

Det är först när bouppteckningen är registrerad hos Skatteverket som dödsboet kan bli aktuellt att skifta, alltså arvet delas upp mellan de som ska ärva. Mer om arvskifte finns att läsa i texten om arvskifte. Viktigt att vara medveten om är att om den avlidne efterlämnar ett testamente så ska det vara godkänt av samtliga legala arvingar innan arvskiftet, vilket du kan läsa mer om i texten om testamente.

Privatekonomi