2024-04-08 08:57

Finansierade utsläpp: En nyckelfaktor för omställningen till nettonollutsläpp

Finansierade utsläpp är utsläpp som genereras av företagen som Nordea investerar i eller lånar ut pengar till. För oss som finansinstitut utgör dessa indirekta utsläpp både vår största klimatutmaning och vår största klimatpåverkan. Under 2023 svarade de för 99,9 procent av våra samlade redovisade växthusgasutsläpp. Här får du veta mer om hur vi som bank arbetar för att minska de finansierade utsläppen från vår utlåning.

Finanssektorn spelar en viktig roll i samhället genom att tillhandahålla finansiering. Detta innebär också en unik möjlighet att finansiera omställningen till en koldioxidsnål ekonomi genom att styra kapital till hållbara verksamheter och lösningar.

Som den största banken i Norden kan vi i Nordea främja omställningen till nettonollutsläpp genom finansieringen till våra kunder och i våra investeringsbeslut. Våra utlånings- och investeringsportföljer svarar för vår största klimatpåverkan och även för lejonparten av våra växthusgasutsläpp.

Därför har vi som bank och medlem i Partnership for Carbon Accounting Financials, (PCAF) åtagit oss att redovisa vår del av ansvaret för utsläpp som genereras av de företag vi finansierar och investerar i, det vill säga våra ”finansierade utsläpp”.

Nordea har fastställt ett övergripande mål om att nå nettonollutsläpp i vår värdekedja senast till 2050. Dessutom har vi det mest ambitiösa delmålet bland de nordiska bankerna: att minska de finansierade utsläppen från våra utlånings- och investeringsportföljer med 40–50 procent till 2030, jämfört med 2019.

För utlåningsportföljen stöds detta mål av sektorspecifika klimatmål som är anpassade till vetenskapliga färdplaner och till sektorplaner på regional nivå. Läs mer i Nordeas rapport ”Climate targets and actions for the lending portfolio” (på engelska).

Vad gör vi då för att minska de finansierade utsläppen i vår utlåning? Centralt för vår strategi är dels att ha en dialog med våra kunder om deras planer för omställning till nettonollutsläpp, dels att integrera ESG-faktorer i våra kreditprocesser. Som finansinstitut kan vi påverka våra kunders stora affärsbeslut, bland annat hur de tar sig an omställningen till nettonoll.

Vad är scope 1-, 2- och 3-utsläpp?

Växthusgaser som koldioxid (CO2) gör att värme i atmosfären stannar kvar, vilket bidrar till global uppvärmning och klimatförändringar. Utsläpp av växthusgaser mäts i koldioxidekvivalenter (CO2e) och delas in i tre olika kategorier, beroende på hur de är förknippade med ett företag.

Scope 1: Direkta växthusgasutsläpp från källor som kontrolleras eller ägs av ett företag, t.ex. dess byggnader, lokaler och fordonsflotta.

Scope 2: Indirekta växthusgasutsläpp som härrör från produktionen av energi som företaget köper, t.ex. el, uppvärmning och kylning.

Scope 3: Alla övriga indirekta växthusgasutsläpp i företagets värdekedja, både i tidigare och senare led i värdekedjan. Det kan exempelvis vara finansierade utsläpp, resor i tjänsten och utsläpp från användningen av företagets produkter.

Finansierade utsläpp från våra utlånings- och investeringsportföljer redovisas som scope 3-utsläpp för Nordea.

Vad är finansierade utsläpp?

Finansierade utsläpp från företagslån speglar långivarens andel av ansvaret för kundens utsläpp. Andelen är baserad på det vi kallar kundens ”företagsvärde” (enterprise value, EV), som innefattar det bokförda värdet av företagets egna kapital och samlade skulder.

Till exempel, om Nordeas utlåning till Företag A uppgår till 10 procent av dess totala företagsvärde, och företagets utsläpp upp går till 12 000 ton koldioxidekvivalenter, blir Nordeas finansierade utsläpp för Företag A 1 200 ton koldioxidekvivalenter (10 % X 12 000 = 1 200).

De två viktigaste faktorerna i finansierade utsläpp är 1) företagets absoluta utsläpp och 2) Nordeas relativa andel av företagets kapitalstruktur. De finansierade utsläppen ökar alltså om företagets utsläpp ökar, eller om Nordeas andel av företagets samlade lån ökar. Det kan ske antingen genom ökad utlåning i förhållande till andra banker eller om det bokförda värdet på företagets egna kapital minskar.

Läs mer om Nordeas sätt att beräkna finansierade utsläpp i dokumentet Financed emissions methodology for the lending portfolio (på engelska).

Angelica Lundman, Head of LC&I Corporate Team 3, Nordea

ESG på hjärnan – i Customer Brain

Customer Brain är Nordeas egenutvecklade verktyg för beslutsstöd som används i affärsområdet Large Corporates & Institutions. Programmet ger en heltäckande överblick över våra kunder, portföljer och affärsenheter, genom att sammanställa en mängd olika uppgifter om till exempel avtal och lån samt om Nordeas finansierade utsläpp för våra kunder och portföljer.

”Vi analyserar och följer upp den här informationen varje månad”, säger Angelica Lundman, som är chef för ett team av kundansvariga inom LC&I Sverige. ”Analysen är en del av vår riskhantering och vi för löpande diskussioner med vår landsansvarige utifrån fastställda mål för finansierade utsläpp på portföljnivå.”

Verktyget ger en översikt över enskilda kunders utsläpp inom scope 1 och 2, hur mycket de lånat och Nordeas finansierade utsläpp för kunden, från basåret 2019 och fram till idag. Det går också att få en motsvarande översikt för portföljen som helhet. Om de finansierade utsläppen för en kund är mycket höga, inleder vi en dialog med kunden för att ta fram en handlingsplan.

”Att beakta finansierade utsläpp är en del av vår kundstrategi och en viktig faktor när vi utvärderar kundrelationen”, tillägger hon.

En kund kan ha höga finansierade utsläpp och samtidigt ha en ambitiös omställningsplan som när den väl är genomförd kommer att innebära väsentligt minskade utsläpp.

”Vi får inte glömma att det handlar om en omställning. Vår ambition är att vara aktiva som rådgivare och spela en central roll i våra kunders omställning”, säger hon.

Nordeas finansierade utsläpp: siffror

Under 2023 motsvarade finansierade utsläpp 99,9 procent av Nordeas samlade växthusgasutsläpp, och företagslån stod för 74 procent av de finansierade utsläppen i vår utlåningsportfölj. Under perioden 2019 till 2023 har vi lyckats minska de finansierade utsläppen i utlåningsportföljen med 29 procent, vilket innebär att vi är i fas för att nå målet om en minskning på 40–50 procent till 2030. Minskningen berodde huvudsakligen på minskade volymer i sektorerna sjöfart och djurhållning samt avvecklade kundrelationer i offshoresektorn och i Ryssland.

Mikko Lehtonen, Client Executive, Nordea

En faktor vid beslut om finansiering

Mikko Lehtonen arbetar som kundansvarig för stora företag inom energisektorn i LC&I Finland. Enligt honom gäller det främst att ha en nära relation med kunden och skaffa sig en god förståelse för deras verksamhet och omställningsstrategi.

”Så länge företaget har en bra och trovärdig plan samt redovisar sina utsläpp, och vi bedömer att de är på väg åt rätt håll, så känner vi oss trygga”, säger han. Finansierade utsläpp beaktas också vid finansieringsbeslut som fattas av LC&I:s Business Selection Committee.

De stora energiföretagen har i allmänhet kommit långt när det gäller beräkning och redovisning av utsläpp inom scope 1, 2 och 3 liksom med sina omställningsplaner, vilket är till stor hjälp för Mikko Lehtonen i rollen som kundansvarig.

”Vi följer noga upp dessa frågor i dialogen med våra kunder, och det har blivit en naturlig del av vårt dagliga arbete”, säger han.

Därför har vi i Nordeas affärsområde Large Corporates & Institutions tagit fram en omställningshandbok och en mognadstrappa, som hjälper våra kundansvariga att sätta sig in i kundernas omställningsplaner och bidra till ökat engagemang och dialog kring dessa frågor.

Banken har som mål att 90 procent av exponeringen mot stora företagskunder i sektorer med hög klimatrisk ska omfattas av omställningsplaner till utgången av 2025. Vi beräknar att 70 procent hade omställningsplaner på plats i slutet av 2023, och därmed är vi på god väg mot att nå målet.

Datakvalitet – en utmaning

En av de största utmaningarna med att uppskatta finansierade utsläpp är den begränsade tillgången till data och användningen av antaganden. Vissa företag redovisar sina utsläpp en gång om året i sin årsredovisning eller hållbarhetsrapport, vilket ger en eftersläpning. När det inte finns några tillgängliga data kan man istället använda PCAF:s estimat för olika sektorer och länder.

I Nordea fokuserar vi på att förbättra vår datakvalitet, hitta nya alternativ och utveckla våra arbetssätt för att kunna ge en mer heltäckande bild av vår klimatpåverkan.

”Vi arbetar med att ta fram interna estimat, baserat på faktiska data som vi samlar in”, säger Elias Porse, chef för ESG Data i Large Corporates & Institutions. ”Framsteg som inte går att mäta är knappast några framsteg.”

Porse menar att när fler företag börjar redovisa enligt direktivet om företagens hållbarhetsrapportering (CSRD) under 2024 så kommer tillgängligheten att förbättras väsentligt och omfattningen av redovisade data likaså.

Finansierade utsläpp – en ordlista:

Direktivet om företagens hållbarhetsrapportering (CSRD) Direktivet om företagens hållbarhetsrapportering (corporate sustainability reporting directive, CSRD) är ett EU-direktiv som kräver att stora företag redovisar sina miljörelaterade och sociala risker, samt hur deras verksamhet påverkar människor och miljö. De nya reglerna trädde i kraft i januari 2023 och under 2025 måste de första företagen börja avge sin rapportering för räkenskapsåret 2024. Direktivet väntas förbättra tillgänglighet och omfattning av företagens redovisade hållbarhetsdata, vilket kommer att göra det enklare för finansinstitut att beräkna sina finansierade utsläpp.

Dubbel väsentlighet Dubbel väsentlighet innebär att företagen ska ta hänsyn till såväl hur deras egna finansiella ställning påverkas av hållbarhetsfaktorer som hur deras verksamhet påverkar samhälle och miljö. Enligt EU-direktivet om företagens hållbarhetsrapportering är företag skyldiga att göra en analys av dubbel väsentlighet för att fastslå vilka redovisningskrav de har att uppfylla enligt EU:s standard för hållbarhetsrapportering.

Företagsvärde (enterprise value, EV): Ett mått på ett företags totala värde, inklusive bokfört värde på eget kapital och skulder. En långivares andel av finansierade utsläpp för ett givet företag beräknas utifrån långivarens relativa andel av företagsvärdet.

Europeiska standarden för hållbarhetsrapportering Den europeiska standarden för hållbarhetsrapportering (European Sustainability Reporting Standards, ESRS) spelar en viktig roll när det gäller hållbarhetsrapportering inom EU och utgör ett ramverk för den obligatoriska rapporteringen enligt direktivet om företagens hållbarhetsrapportering (CSRD). I juli 2023 antogs ESRS formellt av EU-kommissionen i enlighet med CSRD-direktivet.

Finansierade utsläpp: Utsläpp av växthusgaser som är kopplade till finansinstituts utlånings- och investeringsverksamhet. De speglar långivarens andel av ansvaret för kundens utsläpp, och beräknas utifrån långivarens relativa andel av företagsvärdet. De finansierade utsläppen kan öka om 1) företagets absoluta utsläpp ökar eller 2) om långivarens relativa andel av företagets kapitalstruktur ökar.

GHG-protokollet:GHG-protokollet (Greenhouse Gas Protocol) är världens mest använda standard för redovisning och beräkning av växthusgasutsläpp.

GFANZ:Glasgow Financial Alliance for Net Zero (GFANZ) lanserades 2021 under FN:s klimatmöte COP26 med syftet att samordna finansiella aktörers arbete med att påskynda omställningen till en ekonomi med nettonollutsläpp. Nordea är medlem tillsammans med 600 finansinstitut från hela världen.

ISSB:International Sustainability Standards Board (ISSB) är ett oberoende standardiseringsorgan initierat av IFRS Foundation i syfte att fastställa globala standarder för hållbarhetsrapportering. ISSB publicerade i juni 2023 sina första standarder IFRS S1 och IFRS S2, som ska tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2024 eller senare. Till skillnad från ESRS är ISSB-standarderna globala, frivilliga och inriktade på finansiell väsentlighet, medan ESRS förhåller sig till dubbel väsentlighet.

Nettonoll: Nettonoll avser ett tillstånd där mängden växthusgaser som släpps ut i atmosfären i förhållande till de som avlägsnas från den är i balans, vilket alltså innebär nettonollutsläpp. Att göra ett åtagande om nettonollutsläpp innebär att ett företag har som mål att minska sina absoluta utsläpp i scope 1, 2 och 3 med 90–95 procent och att endast de sista 5–10 procenten som inte kan elimineras kan neutraliseras genom koldioxidborttagning. Mål om nettonollutsläpp omfattar idag omkring 90 procent av den globala ekonomin. Nordea har antagit ett mål om att uppnå nettonollutsläpp i hela värdekedjan till 2050.

NZBA: Net-Zero Banking Alliance (NZBA) har som mål att påskynda omställningen av den globala ekonomin mot nettonollutsläpp till 2050. Alliansen bildades av FN:s miljöprogram för finanssektorn (UNEP FI) 2021 och Nordea gick med samma år. Medlemmarna har åtagit sig att anpassa sina utlånings- och investeringsportföljer för att uppnå nettonollutsläpp till 2050 och att sätta upp delmål för 2030 eller tidigare, utifrån väl underbyggda, vetenskapsbaserade riktlinjer.

PCAF: The Partnership for Carbon Accounting Financials (PCAF) är ett globalt partnerskap där finansinstitut samarbetar för att utveckla och införa harmoniserade sätt att beräkna och redovisa finansierade utsläpp, dvs. utsläpp förknippade med finansinstitutens utlåning och investeringar. Nordea anslöt sig till PCAF 2020 och nyligen valdes en representant från Nordea in i ett team av 15 experter med uppdrag att ta fram nya redovisningsstandarder.

Scope 1-utsläpp: Direkta växthusgasutsläpp från källor som kontrolleras eller ägs av ett företag, t.ex. dess byggnader, lokaler och fordonsflotta.

Scope 2-utsläpp: Indirekta växthusgasutsläpp som härrör från produktionen av energi som företaget köper, t.ex. el, uppvärmning och kylning.

Scope 3-utsläpp: Alla övriga indirekta växthusgasutsläpp i företagets värdekedja, både i tidigare och senare led i värdekedjan. Det kan vara finansierade utsläpp, resor i tjänsten och utsläpp från användningen av företagets produkter. För en bank som Nordea räknas finansierade utsläpp som scope 3-utsläpp.

Hållbarhet

ESG

Insikter