Nordea On Your Mind: Inflationen är tillbaka

”Hello inflation, my old friend.”

Så inleds den senaste rapporten från Nordea On Your Mind: Inflationen är tillbaka och anspelningen på Simon & Garfunkel-låten ”Sound of silence” är klockren. Många går runt och tänker på inflationen just nu och Nordea Thematics-duon Johan Trocmé och Viktor Sonebäck benar ut detta heta ämne med analyser, illustrationer, historiska tillbakablickar och intervjuer med nordiska experter.

Inflationen har återuppstått

I de flesta avancerade ekonomier har inflationen de senaste tio åren antingen varit en icke-fråga eller så låg att det blivit ett problem för centralbankerna eftersom den hamnat under deras inflationsmål. Detta har fått centralbankerna att under en längre tid vidta allt mer extrema åtgärder, såsom negativa styrräntor och kvantitativa lättnader (stödköp av obligationer), för att få upp den superlåga inflationen. Under flera år har de ekonomiska obalanserna vuxit. De låga räntorna har skapat uppblåsta tillgångspriser och centralbankernas balansräkningar bågnar av stödköpta obligationer. Men sen rusade energi- och matpriserna samtidigt som vi hade störningar i den globala handeln och plötsligt vände inflationstrenden och började peka rakt uppåt. I det här läget tyckte vi det var lämpligt att titta lite närmare på inflationen och förklara hur den fungerar, hur den uppstår och hur den kan kontrolleras.

Vad är inflation och varför gillar vi den inte?

Inflation är en ökning av den allmänna prisnivån i en ekonomi. Inflationen mäts med konsumentprisindex (KPI), en korg med olika varor och tjänster som de flesta konsumenter köper. KPI-korgen innehåller olika varor och tjänster i olika länder, men i de mer avancerade ekonomierna är den väldigt snarlik. Ett annat mått som centralbankerna brukar analysera är den underliggande inflationen. Där har vissa priser som kan variera väldigt mycket, till exempel på energi och mat, räknats bort. Inflation är en naturlig del i ekonomin och inget skadligt i sig. Men om inflationen är hög eller oförutsägbar kan den skada ekonomin, särskilt genom att det blir svårt för både företag och hushåll att planera sin ekonomi.

Vad beror den på?

Enligt den keynesianska skolan beror inflationen på en obalans mellan tillgång och efterfrågan. Enligt monetarismen däremot är det bara penningmängden som har betydelse för inflationen. De flesta centralbanker i de avancerade ekonomierna baserar sin penningpolitik på monetarismen. De två oljekriserna under 1970-talet ledde till fler inflationstoppar än vad vi sett hittills under 2022-23. På 70-talet var det stigande oljepriser som drev upp inflationen. Högre priser ledde till högre löner i en ond spiral. Den höga inflationen bet sig fast till början av 1980-talet. Dagens inflationstopp är mer direkt kopplad till höga energi- och matpriser.

Hur kontrollerar vi den?

Styrräntorna är det traditionella verktyget för att kontrollera inflationen. Sedan den globala finanskrisen 2008 har centralbankerna också använt mer ovanliga metoder som negativa räntor och kvantitativa lättnader (köp av obligationer för att trycka ner de långa räntorna) som de nu vill fasa ut. Den allmänna uppfattningen just nu är att den höga inflation vi har idag kommer att sjunka under 2024. Vi vill här lyfta fram några faktorer som skulle kunna elda på inflationen och uppmuntra företagen att fundera ett extra varv när de bestämmer hur stor belåning de kan leva med under de närmaste åren.

Vad säger experterna och centralbankerna?

Norges centralbank har hanterat inflationen mer pragmatiskt än dogmatiskt och har inte använt sig av negativa styrräntor eller stödköp av obligationer. Vi frågade Ole Christian Bech-Moen, chef för penningpolitiken på Norges Bank, hur de resonerat.

”I Norge är det politikerna som bestämmer de penningpolitiska målen och centralbanken har ett tydligt mandat att genomföra penningpolitiken. Under perioder med strukturella förändringar och stor osäkerhet är det ännu viktigare att penningpolitiken bidrar till att stabilisera priserna och ekonomin”, säger Bech-Moen i intervjun.

Vi vände oss förstås också till Nordeas Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker inom makroanalys och vår egen inflationsguru, och bad om en snabbkurs om inflation.

”Inflationen är en naturlig del av ekonomin och det finns en bred samsyn kring att viss inflation är normalt och önskvärt. Om inflationen däremot är hög brukar den också variera kraftigt. Denna kombination av stigande och oförutsägbara priser gör den ekonomiska planeringen svår för både hushåll och företag”, säger Isaksson i den senaste NOYM-rapporten.

Vi intervjuade även John Eliasson från Statistiska centralbyrån som vet allt om hur man mäter inflation.

”Statistiska centralbyrån ska ta fram ett konsumentprisindex varje månad. Det är ett uppdrag vi har från riksdagen. Det finns tidsserier som går tillbaka till 1800-talet, men i sin nuvarande form innehåller indexet statistik som går tillbaka till 1950-talet. Det huvudsakliga måttet är KPI-inflationen, som är ett levnadskostnadsindex”, säger Eliasson.