Nordeas chefsekonom: "Vi kan förvänta oss snabb återhämtning"

Nuläget i ekonomin ger anledning till optimism, vilket vi rapporterade om i vår senaste konjunkturrapport, Economic Outlook. Nordeas chefsekonom Helge J. Pedersen kommenterar vad detta kan innebära på lång sikt: ”Den ekonomiska omstarten kommer att ge en stabil tillväxt under hela nästa år, med tanke på att vi utgår från en mycket låg nivå, till följd av pandemin.”

Nordeas ekonomer förväntar sig en kraftig ekonomisk uppgång i takt med att vaccinationerna fortsätter, pandemins grepp försvagas och samhällena börjar öppna upp igen.

”Vi räknar med att uppnå en viss grad av flockimmunitet som innebär att restriktioner kan dras tillbaka och vi kan börja göra sådant som vi har avstått ifrån det senaste året – bo på hotell, gå på restaurang och resa”, säger Nordeas chefsekonom Helge J. Pedersen.

Pedersen konstaterar att tillverkningssektorn, som inte drabbats av nedstängningarna, har fortsatt att blomstra det senaste året. Den expansiva ekonomiska politiken har bidragit till att hålla hushållens köpkraft och efterfrågan på varor på en jämn nivå och därmed också hållit igång tillverkningen. Företagens syn på ekonomin blir allt mer positiv och investeringarna ökar, vilket lyfter tillverkningssektorn ytterligare.

I och med att tjänstesektorn nu också börjar öppna upp finns all anledning att vara optimistisk, säger Pedersen:

”Vi förväntar oss att aktiviteten i världsekonomin är tillbaka på samma nivå som före pandemin runt årsskiftet och den kraftiga uppgången fortsätter in på nästa år”.

Comeback för inflationen?

Förväntningarna om en snabb återhämtning har även väckt oro för stigande räntor och inflation – en oro som Helge J Pedersen i viss mån anser är berättigad. Inflationen stiger nu, inte minst i USA, men det beror till stor del på så kallade baseffekter som högre råvarupriser och transportkostnader.

”Den stora frågan är om det handlar om tillfälliga prisökningar på insatssidan till följd av flaskhalsar i värdekedjan eller om det visar sig vara mer permanent. Jag ser det som en mer tillfällig företeelse”, tillägger han.

Han noterar dock att den ekonomiska politiken fortfarande är mycket expansiv, särskilt i USA där president Biden lyckades få igenom sitt omfattande återhämtningspaket värt nära 10 % av landets BNP i kongressen. Biden-administrationen har också lagt fram nya omfattande investerings- och familjeplaner som ska löpa under flera år – något som kan stimulera den ekonomiska aktiviteten ytterligare.

”Det är inte omöjligt att inflationen i USA ligger kvar över 2 procentstrecket en längre tid. I så fall lär vi utan tvekan få se en reaktion från Federal Reserve, som är känd för att vara relativt aktiv”, säger Pedersen.

Han noterar att den amerikanska ekonomin ökar så mycket snabbare och brantare jämfört med euroområdet, vilket kan leda till ökade ränteskillnader till förmån för USA. Det kan få konsekvenser för valutamarknaden och i sin tur leda till att dollarn stärks gentemot euron.

Han tillägger dock även att landets mycket expansiva penningpolitik innebär att statsskulden ökar kraftigt i förhållande till BNP, vilket kan få negativa effekter för den amerikanska ekonomin på lång sikt.

Oro för statsskulden

Den dramatiska ökningen av många länders statsskulder under coronapandemin är något som kan hålla Pedersen vaken om natten.

”Jag är bekymrad över utvecklingen av statsskulden i flera länder under pandemin”, säger han. Han pekar på Grekland, där skuldkvoten nu passerat 200 procent – en bra bit över de cirka 180 procent som man hade under den europeiska statsskuldskrisen 2012. Italiens skuldkvot har också ökat kraftigt till omkring 150 procent.

Det här är bara hanterbart så länge räntorna ligger kvar på nuvarande rekordlåga nivå och centralbankerna fortsätter med sina stödköp av obligationer och därmed finansierar de offentliga utgifterna. Så snart penningpolitiken återgår till det normala blir situationen ohållbar, säger Pedersen.

”Jag har sett tillräckligt många skuldkriser under min karriär för att veta att det här är inget vi bara kan blunda för om vi vill fortsätta sova gott om natten”, tillägger han.

Å andra sidan är bilden en helt annan när det gäller de nordiska ländernas statsskulder. Danmark gick till exempel ur 2020 med det lägsta offentliga budgetunderskottet av alla länder i EU. Det enda nordiska land vars skuldkvot har överskridit stabilitetspaktens gräns på 60 procent är Finland. Men trots det är situationen hanterbar även där, menar Pedersen.

De nordiska länderna är vinnare ur ett globalt perspektiv

Pedersen menar att de nordiska länderna, tack vare sina starka offentliga finanser, välfärdsmodeller och robusta IT-infrastrukturer, sannolikt står som vinnare när coronakrisen är över, sett ur ett globalt perspektiv.

Sjukvården har, generellt sett, inte varit alltför överbelastad. Tack vare en solid IT-infrastruktur har vi kunnat arbeta på distans och övergå alltmer från handel i fysiska butiker till e-handel. Ländernas stabila offentliga finanser har också möjliggjort omfattande stimulansåtgärder för att hålla ekonomierna igång.

”Om man ser till både hälsoläget och ekonomin, så har de nordiska länderna klarat sig mycket bra under pandemin”, säger Pedersen.

Han noterar dock att bostadsmarknaden kanske har blivit något överhettad. De rekordlåga finansieringskostnaderna, människors begränsade rörlighet och starka köpkraft har fått bostadsmarknaderna att rusa i höjden. Pedersen tror dock att den överhettade marknaden stabiliseras igen när människor kan röra sig mer fritt och de höga priserna lockar fler att sälja sina bostäder. Det kommer att skapa en bättre balans mellan utbud och efterfrågan.