Så arbetar Nordea för att motverka penningtvätt

Nordea driver ett strukturerat och ambitiöst arbete – varje dag – för att motverka penningtvätt och andra typer av ekonomisk brottslighet. En del i detta arbete är kontinuerliga dialoger med myndigheterna i de länder där Nordea har verksamhet.

Finansinspektionen (FI) beslutade den 23 februari att avskriva ett ärende som gällde hur Nordea efterlever regler som gäller höghastighetstransaktioner och utlandsbetalningar. Reglerna är en del av den svenska penningtvättslagstiftningen, och denna undersökning var en del av myndighetens återkommande tillsyn. Nordea har tydligt visat att banken har vidtagit och avser att vidta ytterligare åtgärder som rättar till bristerna som myndigheten har identifierat vad gäller bankens processer för övervakning och rapportering.

– Vi tar bekämpning av ekonomisk brottslighet på stort allvar och arbetar dygnet runt med övervakning och andra åtgärder för att upptäcka misstänkta transaktioner, och vi ser FI:s beslut som ytterligare ett steg i rätt riktning. Vi fortsätter att stärka vår kapacitet vad gäller att motverka ekonomisk brottslighet. Detta är ett ständigt pågående arbete som fortsätter med full kraft, och vi arbetar med reglerarna för löpande förbättringar, säger Martin Persson, chef för stora företag och institutioner och filialchef Nordea Sverige.

De senaste åren har Nordea kraftigt förstärkt sin bekämpning av ekonomisk brottslighet, bland annat genom transaktionsövervakning, med investeringar i teknik, fler medarbetare, utbildning och mer avancerade bedömnings- och utredningsmetoder. Idag har Nordea mer än 1 600 medarbetare som uteslutande arbetar med att motverka penningtvätt och andra typer av ekonomisk brottslighet. Banken fortsätter att göra de investeringar som krävs för att hålla en hög nivå på vår riskhantering.

Med det sagt kan Nordea inte bekämpa ekonomisk brottslighet på egen hand. I Sverige har banken varit en drivande kraft bakom bildandet av SAMLIT (Swedish Anti-Money Laundering Intelligence Task Force). Det sätter ett ramverk för banker och brottsbekämpande myndigheter att dela information som ska bidra till att bekämpa ekonomiska brottslighet. 

– Den ekonomiska brottsligheten är en bredare samhällsfråga, och ett utökat informationsutbyte mellan banker och myndigheter är centralt för att bekämpa och förebygga penningtvätt och finansiering av terrorism, säger Martin Persson.