2024-04-05 16:08

Vad är finansierade utsläpp?

Kanske har du hört talas om ”finansierade utsläpp” som ofta nämns i samband med hållbarhet. Men vad är det för något? Och varför är det viktigt? Läs mer här.

Finansierade utsläpp är växthusgasutsläpp som är kopplade till finansinstituts investeringar och utlåning, alltså utsläpp från företagen som banker investerar i och lånar ut pengar till. För Nordea utgör dessa indirekta utsläpp både vår största klimatutmaning och vår största klimatpåverkan. Under 2023 svarade de för 99,9 procent av våra samlade växthusgasutsläpp.

Finanssektorn spelar en viktig roll i samhället genom att tillhandahålla finansiering. Bankerna lånar ut pengar till företag för bygg- och utvecklingsprojekt eller andra innovationer, och förvaltar fonder som kunderna sparar i. Vi har därmed en unik möjlighet att finansiera omställningen till en koldioxidsnål ekonomi genom att styra kapital till hållbara verksamheter och lösningar.

Som den största banken i Norden kan Nordea, genom våra finansierings- och investeringsbeslut, stödja omställningen till nettonollutsläpp – det vill säga ett tillstånd där mängden växthusgaser som släpps ut i atmosfären är lika stor som mängden som avlägsnas från den.

Vilka utsläpp är direkta och vilka är indirekta?

Växthusgaser som koldioxid (CO2) gör att värme i atmosfären stannar kvar, vilket bidrar till global uppvärmning och klimatförändringar. Utsläpp av växthusgaser mäts i koldioxidekvivalenter (CO2e) och delas in i tre olika kategorier, beroende på hur de förknippas med ett företag.

Scope 1: Direkta växthusgasutsläpp från källor som kontrolleras eller ägs av ett företag, t.ex. dess byggnader, lokaler och fordonsflotta.

Scope 2: Indirekta växthusgasutsläpp som härrör från produktionen av energi som företaget köper, t.ex. el, uppvärmning och kylning.

Scope 3: Alla övriga indirekta växthusgasutsläpp i företagets värdekedja, både i tidigare och senare led i värdekedjan. Det kan exempelvis vara finansierade utsläpp, resor i tjänsten och utsläpp från användningen av företagets produkter.

Finansierade utsläpp från våra utlånings- och investeringsportföljer redovisas som scope 3-utsläpp för Nordea.

Visste du det här?

Nordea har fastställt ett övergripande mål om att nå nettonollutsläpp i vår värdekedja senast till 2050. Dessutom har vi det mest ambitiösa delmålet bland de nordiska bankerna: att minska de finansierade utsläppen från våra utlånings- och investeringsportföljer med 40–50 procent till 2030, jämfört med 2019.

Läs mer

Exempel – företagslån

För att förklara hur scope 3-utsläpp beräknas kan vi ta företagslån som exempel. Finansierade utsläpp från företagslån speglar långivarens andel av ansvaret för kundens utsläpp. Andelen är baserad på det vi kallar kundens ”företagsvärde” (enterprise value, EV), som innefattar det samlade värdet, inklusive skulder.

Till exempel, om Nordeas utlåning till Företag A uppgår till 10 procent av dess totala företagsvärde, och företagets utsläpp uppgår till 12 000 ton koldioxidekvivalenter, blir Nordeas finansierade utsläpp för Företag A 1 200 ton koldioxidekvivalenter (10 % X 12 000 = 1 200).

De två viktigaste faktorerna i finansierade utsläpp är 1) företagets absoluta utsläpp och 2) Nordeas relativa andel av företagets kapitalstruktur. De finansierade utsläppen ökar alltså om företagets utsläpp ökar, eller om Nordeas andel av företagets samlade lån ökar. Det kan ske antingen genom ökad utlåning i förhållande till andra banker eller om det bokförda värdet på företagets egna kapital minskar.

Det här exemplet illustrerar hur finansierade utsläpp fungerar, men det visar inte hur bankerna kan minska de finansierade utsläppen i sin utlåning. Nordeas strategi är dels att ha en dialog med våra kunder om deras planer för omställning till nettonollutsläpp, dels att ta hänsyn till miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning (ESG-faktorer) i våra kreditbeslut. Som bank kan vi påverka våra kunders stora affärsbeslut, bland annat hur de arbetar med omställningen till nettonoll.

Finansierade utsläpp – en ordlista:

Direktivet om företagens hållbarhetsrapportering (CSRD): Direktivet om företagens hållbarhetsrapportering (CSRD) är ett EU-direktiv som kräver att stora företag redovisar sina miljörelaterade och sociala risker, samt hur deras verksamhet påverkar människor och miljö. De nya reglerna trädde i kraft i januari 2023 och under 2025 måste de första företagen börja avge sin rapportering för räkenskapsåret 2024. Direktivet väntas ge tillgång till en större mängd hållbarhetsdata från företagen, vilket kommer att göra det enklare för finansinstitut att beräkna sina finansierade utsläpp.

Dubbel väsentlighet: Dubbel väsentlighet innebär att företagen ska ta hänsyn till såväl hur deras egna finansiella ställning påverkas av hållbarhetsfaktorer som hur deras verksamhet påverkar samhälle och miljö. Enligt EU-direktivet om företagens hållbarhetsrapportering är företag skyldiga att göra en analys av dubbel väsentlighet för att fastslå vilka redovisningskrav de har att uppfylla enligt EU:s standard för hållbarhetsrapportering.

Företagsvärde (enterprise value, EV): Ett mått på ett företags totala värde, inklusive bokfört värde på eget kapital och skulder. En långivares andel av finansierade utsläpp för ett givet företag beräknas utifrån långivarens relativa andel av företagsvärdet.

Europeiska standarden för hållbarhetsrapportering: Den europeiska standarden för hållbarhetsrapportering (ESRS) är viktig för hållbarhetsrapportering inom EU och utgör ett ramverk för den obligatoriska rapporteringen enligt direktivet om företagens hållbarhetsrapportering (CSRD). I juli 2023 antogs ESRS formellt av EU-kommissionen i enlighet med CSRD-direktivet.

Finansierade utsläpp: Utsläpp av växthusgaser som är kopplade till finansinstituts utlåning och investeringar. De speglar långivarens andel av ansvaret för kundens utsläpp, och beräknas utifrån långivarens relativa andel av företagsvärdet. De finansierade utsläppen kan öka om 1) företagets absoluta utsläpp ökar eller 2) om långivarens relativa andel av företagets kapitalstruktur ökar.

GHG-protokollet: GHG-protokollet (Greenhouse Gas Protocol) är världens mest använda standard för redovisning och beräkning av växthusgasutsläpp.

GFANZ: Glasgow Financial Alliance for Net Zero (GFANZ) lanserades 2021 under FN:s klimatmöte COP26 med syftet att samordna finansiella aktörers arbete med att påskynda omställningen till en ekonomi med nettonollutsläpp. Nordea är medlem tillsammans med 600 finansinstitut från hela världen.

ISSB: International Sustainability Standards Board (ISSB) är ett oberoende standardiseringsorgan initierat av IFRS Foundation i syfte att fastställa globala standarder för hållbarhetsrapportering. ISSB publicerade i juni 2023 sina första standarder IFRS S1 och IFRS S2, som ska tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2024 eller senare. Till skillnad från ESRS är ISSB-standarderna globala, frivilliga och inriktade på finansiell väsentlighet, medan ESRS förhåller sig till dubbel väsentlighet.

Nettonoll: Nettonoll avser ett tillstånd där mängden växthusgaser som släpps ut i atmosfären är lika stor som mängden som avlägsnas från den, vilket alltså innebär att utsläppsnettot blir noll. Att göra ett åtagande om nettonollutsläpp innebär att ett företag har som mål att minska sina absoluta utsläpp i scope 1, 2 och 3 med 90–95 procent och att endast de sista 5–10 procenten som inte kan elimineras kan neutraliseras genom koldioxidborttagning. Mål om nettonollutsläpp omfattar idag omkring 90 procent av den globala ekonomin. Nordea har antagit ett mål om att uppnå nettonollutsläpp i hela värdekedjan till 2050.

NZBA: Net-Zero Banking Alliance (NZBA) har som mål att påskynda omställningen av den globala ekonomin mot nettonollutsläpp till 2050. Alliansen bildades av FN:s miljöprogram för finanssektorn (UNEP FI) 2021 och Nordea gick med samma år. Medlemmarna har åtagit sig att anpassa sina utlånings- och investeringsportföljer för att uppnå nettonollutsläpp till 2050 och att sätta upp delmål för 2030 eller tidigare, utifrån väl underbyggda, vetenskapsbaserade riktlinjer.

PCAF: The Partnership for Carbon Accounting Financials (PCAF) är ett globalt partnerskap där finansinstitut samarbetar för att utveckla och införa harmoniserade sätt att beräkna och redovisa finansierade utsläpp, dvs. utsläpp förknippade med finansinstitutens utlåning och investeringar. Nordea anslöt sig till PCAF 2020 och nyligen valdes en representant från Nordea in i ett team av 15 experter som ska ta fram nya redovisningsstandarder.

Hållbara banktjänster

Hållbarhet

ESG

Insikter