Anteeksi...

Sivua ei ole saatavilla suomeksi

Pysy sivulla | Siirry aiheeseen liittyvälle suomenkieliselle sivulle

Anders Stenkrona

2022-12-22 12:40

Vad kännetecknar den typiske investeraren?

Anders Stenkrona, sparekonom på Nordea.

Vår senaste underökning om inställningen till att investera på börsen visade bland annat att det som avgör är hur mycket pengar du tjänar. Det styr mer än om du är man eller kvinna till exempel. Vi bad vår sparekonom Anders Stenkrona kommentera resultatet.

Vi lät Kantar/Sifo göra en enkät bland 1000 personer om hur de ser på aktiemarknaden. Enligt studien är den typiske investeraren en välavlönad ung till medelålders man som är tjänsteman och äger sin bostad i en storstadsregion. Det är en ganska typisk bild kan man tycka.

Vid första anblick och utan att inkludera andra kontrollvariabler visar svaren att 79 procent av alla män ser sig själva som investerare. Motsvarande siffra för kvinnor är 72 procent. Skillnaden är inte jättestor, men det är ändå en skillnad. Forskning1 har visat att kvinnor generellt är mindre riskbenägna än vad män är vilket kan vara del i förklaringen. Det går också att spekulera i att skillnaden beror på att män har högre lön än kvinnor i genomsnitt. Den som har högre lön kan i större utsträckning planera sin ekonomi. Det torde ge ett regelbundet överskott som kan investeras på lång sikt. Hypotesen är således att den som tjänar mer troligen också investerar mer.

Och mycket riktigt, bland de högavlönade var det fler som investerade än i övriga populationen. Det intressanta är att bland högavlönade fanns det inte någon signifikant skillnad mellan könen. Cirka 88 procent av högavlönade män och kvinnor betraktade sig själva som investerare. Motsvarande siffra för lågavlönade är 63 procent. Undersökningen visar att män och kvinnor med samma lönenivå investerar i samma utsträckning.   

En naturlig följdfråga är hur personer med lägre lön i större utsträckning kan få pengarna att räcka till för att investera för framtiden. Ett väl beprövat sätt är att disciplinerat hålla sig till en budget så att man oavsett lön lyckas spendera mindre än man tjänar. Överskottet kan sedan investeras på regelbunden basis. Uppoffringar på kort sikt kan upplevas jobbiga men de kan också generera en förmögenhet på lång sikt.

1 Charness, G., Uri, G. “Strong Evidence for Gender Differences in Risk Taking”, Journal of Economic Behaviour & Organization, (2012) 83(1): 50-58

 

Det intressanta är att bland högavlönade fanns det inte någon signifikant skillnad mellan könen.

Vad allmänheten tror om aktiemarknadens utveckling

2022 har varit ett turbulent år. När vi också ställde frågan om hur de tror aktiemarknaden skulle utvecklas och i vilken utsträckning de är beredda att investera, svarade 75% att de var ovissa till att över huvud taget investera på börsen.

Ovisshet är investerarens värsta fiende. På engelska säger man ”when in doubt, stay out” och det är precis vad resultaten visar. De flesta håller sig gärna utanför, oavsett om marknaden skulle visa prov på stark återhämtning eller göra en ordentlig nedgång. Vid marknadsoro känns det tryggast att bara titta på.

En intressant detalj är att nio procent sa sig vara beredda att investera om börsen skulle minska fem till femton procent från dagens nivå medan endast fem procent sa sig vara beredda att investera om börsen skulle öka med fem till femton procent. Fler var alltså beredda på att öka sina investeringar om marknaden går ner. Det kan låta både logiskt och bra att investera efter att marknaden gått ner men det vi vet från flertalet interna studier är att den breda allmänheten är mer benägen att göra tvärtom mot vad svaren indikerar.

I verkligheten tenderar investerare att snarare minska sina innehav när börsen går ner och öka sina investeringar när börsen gått upp. Det är med andra ord ett naturligt beteende att sälja billigt vid nedgång och sen köpa tillbaka dyrt när uppgången är bekräftad och däremellan stå utanför och se på. Även om vi gärna säger att vi tänker göra tvärtom.

Det är vanligare att ha en åsikt än att investera

Det råder ingen brist på åsikter om när börsen ska vända. Fyra procent tror att den dystra börstrenden redan har vänt, 40 procent tror den vänder inom ett år och 32 procent tror det dröjer minst ett år. Det är alltså bara 25 procent som inte har en åsikt. Att 44 procent tror på en vändning inom ett år kan ses som ett styrketecken. Det innebär att över hälften av de 75 procenten som har en åsikt om börsens utveckling tror att vändningen kommer inom ett år.

Bland de som har en åsikt om börsens utveckling så är ungefär en tredjedel antingen beredda att investera så snart aktiemarknaden justerats enligt deras förväntningar eller så har de redan ökat sina investeringar. Det innebär att två tredjedelar av de som har en åsikt om börsens kommande utveckling helst står bredvid och ser på.

Så vilka är då mest benägna att öka sina investeringar trots att oron och tveksamheten är så hög? Historiskt sett har ju vändningar skett när marknadssentimentet varit som mörkast. Att marknaden är dyster innebär i sig inte att den kommer vända men det är intressant att se vilka som vågar investera när majoriteten ställer sig utanför.

Här har vi också en tydlig skillnad mellan könen. Män, och i synnerhet unga och medelålders män (under 45 år) säger sig vara beredda att agera. Fyra av tio högavlönade unga män har redan ökat sina investeringar eller avser att göra det så snart marknaden justerats enligt deras förväntningar. Det är nära på dubbelt så högt som för kvinnor i samma situation. Vad kan det bero på?

Ett välbekant fenomen inom beteendeekonomi är Overconfidence2, eller övertro på sin egen förmåga. Det beteendet återfinns typiskt sett hos unga män. Det finns också dokumentation3 som stöder att riskvilligheten är högre bland unga män än i övriga populationen. Det stämmer väl in på resultaten i vår studie.

Så vad kan en individ göra för att öka förtroendet för sin egen förmåga att investera och för börsen i allmänhet? Här handlar det om att lyfta blicken och tänka långsiktigt. För den som har året 2022 som historisk referens så upplever de säkert lågt förtroende för marknaden. Men den som lyfter blicken och sätter sig in i hur börsen har utvecklats historiskt ser att börsen har gett en ordentlig avkastning på längre sikt. Med ett långsiktigt perspektiv framåt och med ökad kunskap blir det mindre ängsligt att investera. Långsiktigt är nämligen oddsen på den långsiktiges sida.

 

2 B. Barber, Terrence O., “Boys will be Boys: Gender, Overconfidence, and Common Stock Investment” The Quarterly Journal of Economics (2001)v 116(1): 261-292

3 Wilson M, Daly M. “Competitiveness, risk taking, and violence: the young male syndrome” Ethology and Sociobiology. (1985) 6:59–73.

 

Privatekonomi
Sparande och pension
Insikter