Sivua ei ole saatavilla suomeksi
Pysy sivulla | Siirry aiheeseen liittyvälle suomenkieliselle sivulleNewgen Distribution, en ledande distributör av Fitbit och liknande teknikprodukter i norra Europa, beslutade att införa en säkringsstrategi under 2019 för att få kontroll över sin valutarisk. Och tack vare det här beslutet kunde företaget undvika valutaförluster på upp till 10 procent under coronapandemin.
Under 2012 upptäckte de svenska entreprenörerna Max Ellberg och Axel Djurson en begynnande trend inom digital hälsa och de bestämde sig för att hoppa på. De grundade uppstartsföretaget Newgen Distribution och affärsidén var att distribuera aktivitetsarmbandet Fitbit på den skandinaviska marknaden.
Det var ett smart beslut. Aktivitetsarmband och pulsklockor har blivit omåttligt populära och Newgen har ridit på vågen. Stockholmsföretaget har vuxit till en årlig omsättning på 400 miljoner kronor, breddat sitt produktsortiment och blivit en ledande distributör för tekniska armband och smarta klockor, robotar, drönare och liknande teknikprodukter i norra Europa.
Newgen såg affärsmöjligheterna och de har varit lika förutseende när det gäller att hantera sin valutarisk. År 2019 började företaget använda valutasäkring för att skydda sitt resultat mot oönskade valutarörelser – och det lönade sig rejält när coronapandemin slog till i mars.
Som distributör är Newgen länken mellan tillverkare som Fitbit, Tile och Sphero, och de lokala återförsäljarna, t.ex. varuhus och nätbutiker. De allra flesta varor importeras och inköpen görs i euro och dollar medan den största delen av försäljningen sker i svenska kronor. Det innebär att företaget är utsatt för valutarisk, berättar Newgens ekonomichef Bengt Hunyadi.
”I mars, när coronapandemin slog till var marknaden väldigt nervös och den svenska kronan, som är en liten valuta, rasade mot euron och dollarn. Vi hade kunnat förlora kanske 10 procent på den här nedgången men eftersom vi hade säkringsavtal på plats så lyckades vi undvika en förlust”, säger Hunyadi.
Kort efter att han börjat på Newgen under 2019, kontaktade Hunyadi Nordeas valutateam och bad dem att analysera företagets valutarisk. Analysen visade att Newgens valutarisk var väldigt stor. Nordea rekommenderade en så kallad ”rullande säkringstrappa” där skyddet byggs upp successivt över tid.
Newgen beräknar hur mycket av varje valuta som de sannolikt kommer att behöva i framtiden. För de närmaste tre månaderna risksäkrar de 75 procent av dessa betalningar, för månad 4–6 risksäkrar de 50 procent och för månad 7–9 risksäkrar de 25 procent. I takt med att månaderna går så ingår man sedan nya säkringsavtal.
”Med Nordeas hjälp lyckades vi nå vårt mål och få mer förutsägbara och stabila valutakurser. Vi hade tur som redan hade säkringsavtal på plats när de kraftiga valutasvängningarna kom under våren”, säger Hunyadi.
Inte alla små till medelstora företag i Norden har haft samma tur. En ny studie från Nordea visar att nästan hälften av dessa företag, att jämföra med 40% i Sverige, inte har gjort något för att minska sin valutarisk. Och dessutom så säger över hälften, att jämföra med 70% i Sverige, att de har drabbats av valutaförluster under detta oroliga år.
På frågan om vilket råd han vill ge till andra företag som försöker hålla sig flytande i dessa svåra och osäkra tider, säger Hunyadi att det utan tvivel är att göra som Newgen och ta fram en säkringsstrategi: ”Inte för att tjäna pengar, utan för att kontrollera risken”, säger han.
Ett säkringsprogram ska parera kortvariga valutasvängningar som kan hota företagets långsiktiga mål, eller till och med dess framtid. Så säger Mattias Göthberg från Nordeas svenska valutateam, som jobbar med Newgen. Enligt Mattias Göthberg dämpar de flesta valutasäkringar kurssvängningarna, men det finns ingen strategi som sänker volatiliteten lika mycket som rullande säkringstrappor.
”Det är enkel matematik. Om man bygger upp valutasäkringen i etapper får man, per definition, en jämnare valutakurs. För varje kvartal så finns det valutasäkringar som gjorts under tidigare perioder, i olika marknadslägen, och då får man en fin snittkurs”, säger Göthberg.
En rullande säkringstrappa kan vara en av de mest effektiva strategierna, men den kan också bli en börda för mindre företag som saknar tid och resurser.
”Det är ett mer arbetsintensivt sätt att säkra valutarisken. Man måste hålla koll på kommande valutaflöden och ingå nya säkringsavtal med jämna mellanrum”, säger Göthberg.
Newgens ekonomichef Hunyadi kan hantera administrationen, följa de dagliga rörelserna på valutamarknaden och ersätta säkringsavtalen i den takt som de förfaller, men många mindre företag har ingen utsedd person med uppdrag att hantera valutarisken. Att skydda sig mot valutarisk med en rullande säkringstrappa har alltså hittills varit utom räckhåll för många små och medelstora företag. Men Nordeas nya automatiska lösning för valutasäkring, AutoFX Hedging, har ändrat på detta.
Med Nordeas AutoFX Hedging kan företag dra nytta av fördelarna med en rullande säkringstrappa och andra avancerade strategier utan den administrativa bördan.
I AutoFX Hedging kan företagen ställa in sina egna kriterier för risksäkring. När orderboken eller prognosen har importerats föreslår AutoFX Hedging vilka säkringsavtal som ska ingås enligt säkringspolicyn och företaget kan välja att göra detta.
”Vi är oerhört glada över att kunna lansera det här verktyget, som gör att rullande säkringstrappor och andra effektiva strategier kan användas av många fler kunder”, säger Kristoffer Jansell från Nordeas FX Automation-team. Nu kan företagen automatisera en stor del av sin risksäkring, och även de mer komplicerade strategierna, tillägger han.
Läs mer om Nordeas AutoFX Hedging och alla produkter i AutoFX-familjen.
Ta gärna del av de viktigaste resultaten från Nordeas nya undersökning om valutarisk, där 150 små och medelstora företag fick svara på frågor om hur de hanterar sin valutarisk och hur de har klarat ekonomin under coronapandemin.