Nordeas chefekonom: Fastare mark

Avvaktan har varit ett mantra hos hushåll och företag sedan Trump-administrationen gjorde de första tullutspelen i början av året. Osäkerheten är fortsatt stor, men ändå mindre än i våras. I takt med att handels-avtal faller på plats minskar osäkerheten och tillväxten ökar igen. Företag kan inte sitta still hur länge som helst utan att det påverkar verksamheten. Det gör att vi ser allt fler företag som lyfter blicken och agerar utifrån den spelplan som nu tar form. Den globala handeln tycks dessutom fortsätta en positiv trend och konjunkturen har bottnat.

Utöver tvära kast har det varit mycket fokus på tullnivåer. Det tycks dock som att kostnadsökningarna till stor del skickas vidare in i USA. Det avspeglas i företagens prisplaner och i producentpriserna som har stigit i USA. På sikt bör det bidra till inflation och det är ett skäl till att Federal Reserve (Fed), den amerikanska centralbanken, har avvaktat med att sänka räntan. Det är ett svårbedömt ekonomiskt läge då vi varken vet hur tullar och handelshinder påverkar efterfrågan eller inflationen. Nordeas bedömning är att Fed sänker styrräntan nu i september men sedan stannar där. Påtryckningarna från Trump-administrationen på Fed och enskilda ledamöter ska inte negligeras, men påverkar än så länge inte finansmarknadens förtroende nämnvärt.

I Europa har Trump-administrationens utspel om krig, globala samarbeten och tullar satt press på politiker vad gäller försvar och konkurrenskraft. Det gör att det finns ett öppet fönster för politiker att agera. Än så länge har fokus i huvudsak varit på investeringar i försvaret. Tyskland, som nyligen lättat på sitt skuldankare, har mandat men regelverk gör att det tar tid att förändra. Än mer utmanande är det när det är flera länder som ska komma överens. Hur alla dessa investeringar ska finansieras vet vi inte ännu och en gemensam europeisk linje i detta avseende lär sitta långt inne. Trots allt bör det stimulera efterfrågan och bidra till högre långräntor i Europa.

Kina är svårbedömt då officiell statistik visar på en god tillväxt medan andra siffror ser sämre ut. Oavsett är Kina ett land med långsiktigt fokus och där implementeringen av AI går mycket snabbt. Både Kina och USA för en politik som till viss del utmanar europeiska värderingar och ståndpunkter, men de är självklart länder vi ska fortsätta att handla och ha utbyte med. Diplomati bör vara Europas svar på de utmaningar vi möter.

Om USA inte längre är lika nära allierade med Europa ekonomiskt är det än viktigare att Norden samarbetar och driver gemensamma frågor. Var och en för sig är länderna små, men tillsammans tillhör den nordiska ekonomin topp 20 storleksmässigt i världen. De nordiska länderna sticker också ut med bättre förutsättningarna än många andra att hantera de utmaningar vi står inför. Vi inser alla riskerna med krig i vår närhet, men vi är vana att anpassa oss och alla länder utom möjligen Finland har mycket starka offentliga finanser.

Sverige har gått från att vara ett land där omvärldens fokus har varit på stora risker med hög skuldsättning till ett land som väcker nyfikenhet. Våra robusta offentliga finanser är en styrka som gör att vi snabbt kan anpassa oss. I NATO bidrar vi med kompetens. Men även god tillgång till riskkapital väcker intresse, då det anses vara ett skäl till att övriga Europa släpar efter USA. 

Konjunkturellt har svensk ekonomi bottnat, men den återhämtning som påbörjades förra hösten tappade fart i början av året. Regeringen lyfter fram att det varit en utdragen lågkonjunktur och lägger därför en mycket expansiv budget. Vi räknar dessutom med att det blir ytterligare 10 miljarder i ofinansierade åtgärder nästa vår, det vill säga totalt 90 miljarder kronor. Det är mer än dubbel så mycket som det varit historiskt i relation till BNP. Med tanke på att det är lågkonjunktur och att vi har starka offentliga finanser är det väntat att regeringen för en expansiv budget. Men om storleken är befogad och om det är klok politik vet vi först när delarna presenterats.

Många hushåll tycker att det är fortsatt dyrt att leva och matprisinflationen har legat på höga 5 procent hittills i år. Det har bidragit till att inflationen har legat över Riksbankens prognos. Hur matpriserna utvecklas framöver är viktigt för inflationsbanan och påverkar Riksbanken. Sänks matmomsen får det stort genomslag på många variabler, och då inte minst på inflationen.

I nuläget är inflationen hög. Då realräntan är negativ och hushållens skuldökning har normaliserats är det tveksamt om styrräntan bör sänkas ytterligare. En mycket expansiv budget är ytterligare skäl för Riksbanken att ligga still. En styrränta på 2 procent är enligt Nordeas bedömning en väl avvägd styrränta för det konjunkturläge vi befinner oss i.

Sänker Riksbanken styrräntan mer än andra centralbanker hamnar kronan under press. Det kan göra det svårt att få ned inflationen, vilket är centralt för hushållen.

Den här artikeln publicerades initialt i Nordea Economic Outlook: Fastare mark. Publikationsdatum 3 september 2025. Läs mer från den senaste Nordea Economic Outlook.